- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
77

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 37. Laurentii Petri kyrkoordning. - § 38. Den gamle erkebiskopens sista lefnadsår.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biskop vigas. Utom biskopen skulle vid hvardera af rikets
domkyrkor sex personer vara anstälde, nämligen biskopens
official eller prost, kyrkoherden, skolmästaren, lector
theologiæ, poenitentiarius och syssloman: att desse jemte de
hvar och en åliggande särskilda befattningar äfven skulle
deltaga i biskopens stiftsvård, angifves icke. Öfver kyrkans
ordning skulle biskopen vaka och för detta ändamål årligen
visitera i sitt stift. Till sitt biträde skulle han hafva
häradsprostar, dem han egde utse bland de skickligaste af
klerkeriet. I afseende på socknepresternas tillsättning
stadgades församlingens omedelbara kallelserätt, hvarvid dock
biskopen egde pröfva den kallade och, derest denne
befunnes oskicklig, förordna annan prestman. Ändtligen
föreskrefs, att hvarje kyrkoherde egde sätta i bann, ehuru
vigtigare mål borde hänskjutas till biskopen. Såsom
kyrkoplikt kunde åläggas böner, fastor och almosor: nesliga
kyrkostraff skulle blott användas vid näpst för grofva
laster, och den, som trotsade kyrkans straffmagt, skulle
beläggas med strängt verldsligt straff.

§ 38. Den gamle erkebiskopens sista lefnadsår.



Konung Johan önskade, att nyssnämnda lag måtte af
presterskapet vid ett kyrkomöte godkännas, och ett sådant
utlystes till Upsala, der öfverläggningarne började den 18:de
Augusti 1572. Ännu hade svenska kyrkan ingen bestämd
trosbekännelse. Behofvet deraf erkändes visserligen, men
ingen fråga synes hafva uppstått om att antaga den
Augs-burgiska bekännelsen. Deremot lofvade erkebiskopen att
sjelf utgifva en sådan "ad modum confessionis Augustanæ".
Döden hindrade honom visserligen att uppfylla detta löfte.
Men förslaget att utgifva en egen trosbekännelse visar i
alla fall den sjelfständighet, som den svenska reformationen
intog till den tyska ej blott i fråga om kyrkoförfattning,
utan äfven i afseende på läran och dess formulering.
Under afvaktan af bekännelsefrågans framtida lösning
stadnade mötet vid det beslut att hädanefter såsom hittills
blifva vid den rena kristliga lära, som uti profeternas och
apostlarnes skrifter innehålles, och hvilken "här i riket nu


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:07:12 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free