Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 41. Johan III:s kyrkoordinantia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återupptagande i en ny form. Biskopen eller hans official
skulle vid besök i hvarje församling förhöra ungdomen,
sedan de, som för hvarje gång skulle förhöras, förut blifvit
af kyrkoherden enskildt undervisade. Efter förhöret skulle
visitator först hålla förmaning och bön samt derpå välsigna
hvar och en särskildt under handpåläggning. Om helgonen
heter det, att ehuruväl så kan vara, att de bedja för oss,
så skole vi dock ej bedja till dem. De böra emellertid
hållas i vördnad, särdeles jungfru Maria, "hvilken utan
tvifvel af den Hel. Ande helgad och renad vardt i moderlifvet
och sedan regerad af samma Anda uti alla dygder". På
det en god kyrklig ordning såväl i lära som kyrkotukt
måtte vidmagthållas, föreslogs upprättandet af ett
consistorium ecclesiasticum, bestående af biskoparne samt några
"gamla, gudfruktiga, lärda och förfarna män", hvilka två
gånger om året eller oftare borde sammanträda i
Stockholm, för att "öfverväga, betänka och afhandla de fall
rörande läran eller annat, som af verldsliga eller andliga män
kunde till dem hemställas". Slutligen föreskrefs, att, ehuru
inga lifstidslöften borde gifvas, de klosterhus, som ännu
funnos eller kunde återställas, skulle användas till ett slags
försörjningsanstalter dels för ålderstigna och obrukbara
prester och andra, "som till verlden ingen lust hafva", dels
för gamla matronor och jungfrur, "som till äktenskap
antingen ingen lust hafva eller dertill icke tjenliga äro".
Klostrens innevånare, som borde lefva i stillhet och andaktsöfningar,
skulle för öfrigt sysselsätta sig med barnaundervisning,
och det vore för riket en ära, om åtminstone ett
kloster med årligt underhåll funnes i hvarje biskopsstift.
Man kan ej undra på, att de församlade presterna med
tvekan godkände denna kyrkoordinantia. Ty om hon än
icke trädde i uppenbar motsats till den tro och gudstjenstordning,
som dittills bildat sig i Sverige, så innehöll hon
dock åtskilligt, som tydligen var afsedt att hämma
reformationsverkets utveckling samt föra den svenska kyrkan
tillbaka från specifikt luthersk tro och bekännelse till det
ännu outvecklade kathotska kyrkoskick, som förefanns i de
5 första seklerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
