Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 42. Biskopsvigning efter gammal ritus.
- § 43. Konung Johans liturgi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 42. Biskopsvigning efter gammal ritus.
I en och annan fråga hade körningen och Fecht ej
lyckats genomdrifva sin mening. Så t. ex. hade de måst
afstå från yrkandet, att bruket af smörjelse vid biskopsvigning
skulle åter införas. Men fastän någon föreskrift härom
således icke blef intagen i ordinantian, skulle det dock snart
visa sig, att konungen icke ens i denna punkt var sinnad
att gifva vika. Den nye erkebiskopen var ännu icke
ordinerad. Biskop Martinus Olai i Linköping hade
visserligen redan flere år innehaft sitt embete: han fick
nämligen fullmagt 1569 och tillträdde tjensten 1571. Likaså
hade Erasmus Nicolai blifvit utnämnd till biskop i Vesterås
1574. Men ingendera af dessa biskopar var ännu invigd.
För detta ändamål samlades alla biskoparne och en del af
presterna i Upsala i början af Juli 1575. Nu framträdde
Fecht helt oförmodadt med befallning från konungen, att vid
biskopsvigningen äfven skulle brukas smörjelse med olja.
Visserligen gjordes invändningar, men slutet blef, att konungens
vilja segrade. Erkebiskopen smordes med olja vid den
högtidliga vigningen i Upsala domkyrka den 14:de Juli
1575. Han ordinerades af den gamle finske biskopen Påvel
Juusten, som, efter att förut i 9 år hafva innehaft den
nya biskopsstolen i Viborg, från 1563 var biskop i Åbo.
Sjelf ordinerad vigde erkebiskopen sedan på samma af
konungen föreskrifna sätt de begge biskoparne i Linköping
och Vesterås.
§ 43. Konung Johans liturgi.
Det främsta föremålet för den förändring, konung
Johan och hans vän Fecht ville åstadkomma inom kyrkan,
var gudstjensten och särdeles den hel. nattvardens firande.
Samtidigt med planen till den ofvannämnda ordinantian
började de derföre att äfven arbeta på en ny messordning
för den svenska kyrkan. Frukten af detta arbete blef den
beryktade Liturgien eller s. k. Röda boken, som utkom 1576.
Till grund för densamma låg Missale romanum, ehuru det
granskats och ändrats enligt de grundsatser, hvilka genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0093.html
