- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
89

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 44. Jesuiternas försök att återinföra katholicismen i Sverige.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han inlät sig i samtal både med Fecht och konungen samt
torde icke hafva varit utan inflytande på den senares
åsigter. Väl förklarade Johan med bestämdhet, att svenska
kyrkans återförening med den romerska ej vore tänkbar,
utan att bruket af både bröd och vin i nattvarden
medgåfves, celibatslagen upphäfdes samt tillåtelse meddelades
att hålla gudstjensten på svenska språket. Emellertid
uttalade konungen tillika sin afsigt att återställa kyrkans forna
bruk och inrättningar samt gaf snart verkställighet åt denna
plan genom ordinantian af 1575 och liturgien af 1576.

Underrättelsen om den förras antagande föranledde
ett uppmuntrande bref från kardinal Hosius, och kort efter
liturgiens utgifvande sändes en ny påflig missionär till
Sverige. Denne var norrmannen Laurentius Nicolai,
hvilken under sina resor blifvit vunnen för den romerska
kyrkan och i Löwen hade ingått i jesuiterorden. I slutet af
April 1576 anlände han till Stockholm, för att, såsom det
hette, "hugsvala drottningen och söka med försigtighet
öppna dörren för den katholska tron". Klok nog att dölja
sin verkliga trosbekännelse, lyckades han snart vinna
anställning såsom lärare vid det kollegium, som nu upprättades
i det forna gråmunkeklostret på Riddarholmen, hvaraf
han erhöll det bekanta namnet Klosterlasse. Det var
naturligt, att denne man, så länge han ännu icke afkastat
sin mask, skulle vara liturgiens ifrige förfäktare, och
derigenom steg han mer och mer i konungens ynnest.

Underrättelsen om Klosterlasses gynsamma mottagande
föranledde kardinal Hosius att gifva sina vänner i Sverige
närmare instruktioner rörande den hemlige jesuitens sätt
att verka. Man borde framför allt söka skaffa honom en
kyrka, hvari han finge predika. Då lutheranerna tillåtits
hafva sina kyrkor i Polen, Tyskland och Frankrike, så
borde väl ock konungen af Sverige kunna tillåta, att "de
kristne" der hade sina kyrkor. Men missionären borde
undvika att väcka anstöt. "Han må upphöja tron till
himmelen, icke hålla på gerningar, som ske utan tron,
försäkra, att Kristus är den ende medlaren, att det på korset
framburna offret är det enda, hvarigenom vi varda frälste.
Sedan han i allmänhet lärt detta, må han derefter rätt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free