- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
94

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 45. Växande motstånd mot liturgien. - § 46. Konungens missnöje med jesuiternas stämplingar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var uppskrämd af den jäsande oron hos protestanterna så
inom som utom riket. Hvad som nyligen inträffat i
Nederländerna genom den s. k. Utrechtska unionens
åvägabringande syntes honom vara en hotfull varning att icke
spänna bågen för högt. Härtill kom, att den tyske
theologen David Chytræus icke blott tillegnat konungen en nyss
utkommen upplaga af sin historia om Augsburgiska
bekännelsen
, utan ock i ett annat arbete om den grekiska kyrkans
tillstånd
med eftertryck framhållit, hurusom denna urgamla
moderkyrka i åtskilliga stycken afveke från den romerska,
så att hon t. ex. gåfve nattvarden under begge gestalterna
och tillät presternas giftermål. Naturligtvis måste dessa
skrifter, som spriddes öfverallt i landet, icke allenast öka
allmänhetens intresse för den lutherska lärouppfattningen,
utan jemväl stärka Johans öfvertygelse om sina
fordringars öfverensstämmelse med bruket i den äldre kyrkan.
Konungen lät också Possevino tydligen förstå, att då man
i Rom ej ville lyssna till hans fordringar, så kunde någon
kyrkoförening ej vidare påtänkas.

§ 46. Konungens missnöje med jesuiternas stämplingar.



Den påflige legaten synes emellertid ännu ej hafva
uppgifvit allt hopp: han dröjde qvar i Sverige öfver ett
år och sökte göra, hvad han kunde, för att bereda bättre
utsigter för framtiden. Genom utsändande af svenske
ynglingar till jesuiterseminarierna i Braunsberg och Olmütz
ville han uppfostra arbetare för den katholska tron. Åt
Vadstena kloster, "denna blomstrande och tillslutna
örtagård i kätteriernas vildskog", egnade han en synnerlig
omvårdnad, i förhoppning att här kunna skapa en
centralhärd för det papistiska omvändelseverket. Såväl han sjelf
som hans medhjelpare, bland hvilka utom Klosterlasse de
förnämste voro Warsewitz och Nicolaus Mylonius,
arbetade ifrigt på att göra proselyter, och det ej blott genom
predikningar utan ock genom skrifter. Så t. ex. utgafs
en svensk öfversättning af jesuiten Petri Canisii katekes,
hvilken spriddes i ej mindre än 1500 exemplar.

I allmänhet svarade visserligen icke framgången mot
de nitiska bemödandena. Men i ett fall buro de en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free