- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
99

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 49. Hertig Karls motstånd mot liturgien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Angermannus. Men båda lyckades fly och sökte skydd hos
hertig Karl. Emellertid var det ej nog med, att hertigen
välvilligt mottog dem, som sålunda undan Johans
förföljelse togo sin tillflykt till hertigdömet: han inbjöd sjelf till
sig flere bland de utmärktaste af liturgiens motståndare.
Så blef den i Juni 1580 afsatte Linköpingsbiskopen
Martinus Olai på grund af Karls inbjudning bofast inom
hertigdömet samt utnämndes 1581 till kyrkoherde i Nyköping,
som var furstendömets hufvudstad. Samma år erbjöd Karl
en annan af de män, som för liturgiens skull förlorat sin
plats, tillflykt och anställning inom hertigdömet. Han
förordnade nämligen den 1579 afsatte kyrkoherden i
Vadstena Jesper Marci till superintendent öfver Vermland
samt Valla och Vadsbo härader. De nämnda till Karls
hertigdöme hörande landsdelarne hade förut lydt under Skara
stift, hvars biskop var liturgien tillgifven, och det var
tydligen för att draga dem undan den liturgiskt sinnade
biskopens uppsigt och vård, som hertigen nu skilde dem
från Skara stift och gaf dem en egen uppsyningsman, som
erhöll Ullarfva pastorat och ifrån 1583 det nyanlagda
Mariestad till sätesort.

Allt detta måste naturligtvis reta konungen och göra
honom betänkt på att kunna stäfja hertigens sjelfrådighet.
Han lät i Januari 1582 sammankalla en riksdag i
Stockholm samt på grund af dess beslut utfärda en stadga, som
innehöll, att alla kyrkoseder och ceremonier, hvilka
nyttjades inom riket och af meniga presterskapet voro
samtyckta, äfven skulle iakttagas inom furstendömena, att
furstarne ej utan konungens samtycke egde tillsätta biskop
eller förändra stiftens gränser, samt att den, som förbrutit
sig mot konungen och veke eller rymde in i furstendömena,
icke kunde mot lag och konungens vilja af furstarne
försvaras eller hysas, utan hvarje man vara pligtig hörsamma
konungens stämning. Johan började genast tillämpa dessa
bestämmelser, änskönt de icke voro af hertig Karl
godkända. I Febr. 1582 stämdes Martinus Olai, Petrus Jonæ
och mäster Abraham att infinna sig till svaromål i
Stockholm. Men de instälde sig icke. Mäster Mårten
förklarade, att han, som utan ransakning och dom blifvit skild

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free