- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
100

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 49. Hertig Karls motstånd mot liturgien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från sin biskopsstol, nu vore hertigens tjenare samt ej kunde
ställas till rätta utom hertigdömet. Och dervid förblef det.
Den ålderstigne mannen satt qvar såsom kyrkoherde i
Nyköping till sin död 1585. Deremot vågade Petrus Jonæ och
mäster Abraham icke uppehålla sig inom Karls furstendöme,
utan flydde till Tyskland. Den förre kom dock snart
tillbaka och blef efter mäster Mårtens död kyrkoherde i
Nyköping. Mäster Abraham åter stadnade tills vidare qvar i
norra Tyskland, förmodligen emedan det ansågs rådligast,
att denne orolige och häftige man hölle sig på utländsk
botten, der han ej kunde träffas af konungens vrede.

År 1585 dog biskop Nils i Strengnäs, och, konungen
oåtspord, lät hertigen till innehafvare af den lediga
biskopsstolen välja liturgiens oböjlige motståndare, f.d. professorn
i Upsala och numera kyrkoherden i Nyköping Petrus Jonæ.
Detta skedde i början af 1586. Kort derefter utfärdade
Karl några af ett möte i Örebro antagna artiklar, der det
bland annat hette, att "med ceremonierna i kyrkotjensten
skulle ingen förändring ske inom furstendömet, utan så
härefter som hittills blifva vid det, som efter reformationen
hafver varit i långt bruk, och efter som meniga klerkeriet
sig derom samfält förenat uti Upsala 1572". Genom allt
detta stegrades konung Johans vrede och missnöje med
hertigen till den grad, att man befarade utbrottet af ett
broderkrig. Men derhän ville Karl ej låta saken komma.
Underhandlingar öppnades, och en förlikning kom till stånd,
som stadfästes på en riksdag i Vadstena i Januari 1587.
Det här utfärdade förlikningsbrefvet visar, att hertigen
måste beqväma sig till väsentliga eftergifter. Men i den
förnämsta tvistefrågan angående liturgien gaf han icke vika.
Det heter derom, att som hertigen icke kunde förpligta sig
genom något löfte å sitt furstendömes nu frånvarande
presterskaps vägnar, så hänsköts detta mål till ett kyrkomöte,
som konungen framdeles skulle sammankalla.

Naturligtvis måste hertigen nu känna sig manad att,
i afvaktan på det ifrågasatta kyrkomötet, rusta sig och sina
prester till den strid, som icke längre kunde undvikas.
Han anmodade den landsflyktige mäster Abraham att
inhemta skriftliga utlåtanden öfver liturgien af universiteterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free