Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 51. Upsala möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärdaste af presterskapet sammanträda och öfverlägga om
lämpligaste sättet att utan förargelse och buller dem
afskaffa. Hvad särskildt angick exorcismen vid dopet, så
förklarade mötet, att den icke vore nödig, men att man, då
den väl öfverensstämde med döpelsehandlingen, ville med
kristlig frihet bibehålla densamma. Dock vore ej meningen
att härigenom uttala någon förkastelsedom öfver de
utländska församlingar eller "de höga personer här inrikes", som
icke ansåge sig böra använda denna urgamla kultform. En
viss fördragsamhet gjorde sig ock gällande med hänsyn till
dem, som här i riket bekände sig till annan lära än den
rena evangeliska. Ty ehuru mötet trodde, att främmande
trosförvandter rätteligen icke borde tillåtas att inom riket
nedsätta sig, så ansåg man likväl sådant för handel och
vandel icke kunna hindras, men stadgade, att dem icke
skulle tillstädjas "hålla några uppenbara samqväm i hus
eller annorstädes", samt hotade dem med straff, om de
dermed beträddes eller understode sig att försmädligen
tala om landets religion. Slutligen förklarade sig alle
enhälligt hafva förpligtat sig att med Guds hjelp blifva faste
och ståndaktige vid det nu fattade beslutet, befallande sig
och denna sak i Guds den allsmägtiges händer.
Med full rätt har Upsala mötes beslut ansetts vara af
epokgörande betydelse och bilda sjelfva slutstenen i den
kyrkliga byggnad, som genom reformationsverket i Sverige
blifvit uppförd. Man hade nu öfvergifvit den mera
obestämda hållning, som hittills varit rådande, och öppet
anslutit sig till den evangeliska rigtning, som bar Luthers
namn. Upsala möte gaf nämligen symboliskt anseende åt
den lutherska kyrkans förnämsta bekännelseskrift, och först
härigenom blef Sverige egentligen och uttryckligen ett
evangeliskt lutherskt land. Också utropade mötets ordförande,
sedan Augsburgiska bekännelsen hade blifvit pröfvad och
antagen: "Nu är Sverige blifvet en man, och alle hafve vi
en Herre och Gud", dermed tillkännagifvande, att först nu
en enhet i bekännelse blifvit vunnen, som kunde tjena den
svenska kyrkan till en fast grundval för all framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
