- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
137

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 68. Kröningsriksdagen i Upsala.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utesluta omnämnandet af Augsburgiska bekännelsen och
Upsala möte, hvadan han således nu vägrade att afgifva den
förpligtelse, hvilken han sjelf några år förut varit med om
att aftvinga konung Sigismund. Steg för steg hade Karl
hunnit fram till denna punkt. Vid 1602 års riksdag hade
han genomdrifvit, att Augsburgiska bekännelsen icke alls
nämndes i riksdagsbeslutet. Vid 1604 års riksdag hade
han på samma sätt bragt saken derhän, att Upsala mötes
beslut med tystnad förbigicks i arfföreningen. Nu ville han
alldeles frigöra sig från dem båda. Naturligtvis kunde
ständerna, ej vara belåtna härmed, och underhandlingarne
fortsattes, utan att konungen kunde förmås att mer än till
en viss grad gå deras önskningar till mötes. Slutligen
förklarade Karl, att han icke längre ville "vara deras
kastvante". Vore de icke tillfreds med den försäkran, han
erbjudit, så kunde de taga hertig Johan till konung och låta
honom gifva sig försäkran, bäst de ville. Nu måste
ständerna gifva efter, och resultatet af den långa tvisten blef,
att konungen i sin försäkran om religionen visserligen
omnämnde Augsburgiska konfessionen och Upsala möte, men
dock med tillägget: "så vidt de äro på Guds ord grundade",
hvarigenom deras karakter af bindande symboler i sjelfva
verket upphäfdes.

Vid samma riksdag väckte Karl ånyo fråga om
ändring af kyrkohandboken i vissa punkter. Då
presterskapet gjorde motstånd häremot, befalde konungen, att de,
innan de finge lemna Upsala, skulle inkomma med
utlåtande öfver hans katekes och andra af trycket utgifna
böcker. Detta satte presterna helt naturligt i stor
förlägenhet. Ty huru skulle de kunna förklara dessa böcker för
irrläriga och författaren sålunda för kättare, då denne nyss
blifvit krönt till Sveriges konung? Att deremot medgifva
tvistepunkterna vara af mindre vigt och ej röra sjelfva
trosgrunden, förbjöd dem deras samvete. Under sådana
förhållanden må man ju ej undra på, om de ifrigt
undanbådo sig att nödgas gifva det äskade utlåtandet. De
begärde, att som de blifvit kallade till Upsala, "icke till
disputats", utan till kröningen, de nu måtte få resa hem
hvar till sitt, noga genomläsa konungens böcker och efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free