- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
145

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 74. Consistorium generale.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förslag aldra först för erkebiskop Petrus Kenicius och de
begge biskoparne Laurentius Paulinus Gothus [1] i
Strengnäs och Johannes Rudbeckius [2] i Vesterås, hvilka blifvit
anmodade att närvara vid hertig Karl Filips begrafning.
De tre biskoparne, hvilkas utlåtande blifvit infordradt,
erkände visserligen behofvet af en kyrklig öfverstyrelse, men
funno betänkligt, att verldsliga medlemmar deri upptoges,
ty Gud hade i sitt ord, för vigtiga orsakers skull, åtskilt
kyrkoregementet från det verldsliga och ville icke, att de
skulle sammanblandas. De anhöllo derföre, att det
tillämnade konsistoriet måtte erhålla blott andliga ledamöter.

Oaktadt de sålunda yttrade betänkligheterna framlade
dock konungen sitt förslag vid 1624 års riksdag. De tre
öfriga stånden utläto sig temligen undvikande. Men
presterskapet afstyrkte ifrigt den ifrågasatta kyrkliga
öfverstyrelsen. "Skulle så många politiska personer som
prester vara i detta consistorio med lika myndighet, och
bisperne, en eller flere, måste stiga upp utur rätten och svara
till sina egna saker, så kunde", menade presterskapet,
"lätteligen hända, att Guds församlings högsta ärender fölle
politiska personer i händer, så att de blefve Guds församlings
högste regenter och domare tvärt emot Guds ordning och
församlingens gamla bruk." Konungen besvarade genast
detta utlåtande på ett ganska tillmötesgående sätt. Efter
presterskapet fann betänkligt, att säte och stämma i
konsistorium inrymdes åt verldsliga ledamöter, så förklarade
han sig vilja medgifva, att det bestode af endast andliga
ledamöter, dock så att konungen skulle förordna
kommissarier, hvilka på hans vägnar deltoge i undersökningen af de
mål, som kunde röra den verldsliga regeringen, samt
vakade öfver, att hittills inrotade missbruk afskaffades och goda
ordningar till församlingens förkofran och Guds ords
utspridande infördes.

Emellertid kom saken icke till något afgörande vid


[1] Biskop Petrus Jonæ i Strengnäs hade dött i slutet af 1607, och
i början af år 1609 förflyttades Paulinus från sin theologiska professur
i Upsala till biskopsstolen i Strengnäs.
[2] Efter Olaus Bellinus, som afled 1618 vid 103 års ålder,
utnämndes konungens hofpredikant Johannes Rudbeckius år 1619 till biskop i
Vesterås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free