- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
146

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 74. Consistorium generale.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdagen, utan öfverlemnades till nogare begrundning åt
konungen. Såsom det synes på hans befallning, uppgjorde
nu presterskapet ett förslag till generale consistorium
ecclesiasticum, der erkebiskopen skulle vara preses, biskopen i
Linköping vice preses och öfrige ledamöter utgöras af
samtlige biskopar och superintendenter, konungens
öfverhofpredikant, pastor primarius i Stockholm samt tre lagfarne män.
Ehuru man tydligen i någon mån sökt närma sig
konungens mening, ansåg han dock detta sätt att lösa problemet
oantagligt. I stället förelade han följande år 1625 det vid
riksdagen samlade presterskapet ett nytt förslag. Han
förklarade nämligen, att då han funne det betänkligt att
till consistorium generale sammankalla de af
stiftsgöromålen upptagna, ofta ålderstigna och till en del aflägset
boende biskoparne och superintendenterna, så ville han till
dess ledamöter förordna tretton andra prestman, som bodde
nära hufvudstaden och alltid kunde vara till hands,
hvarjemte några politiska personer i egenskap af konungens
kommissarier skulle deltaga i öfverläggningarne dock utan
rösträtt. Men presterskapet svarade, att som konsistorium
skulle hafva tillsyn och domsrätt öfver biskoparne, så
syntes detta icke lämpligen kunna ske af dem, "som på
embetets vägnar och eljest efter Guds församlings bruk och
kyrkoordning alltid hafva varit biskoparnes jurisdiktion
undergifne". Man begärde derföre, att konungen hellre ville
blifva vid sitt första förslag att i konsistorium inkalla tre
eller fyra af de närmast boende biskoparne samt med andråt
prestman fylla de öfriga platserna. Emellertid synes
konungen numera hafva blifvit obenägen för att gifva
biskopar säte och stämma i den kyrkliga öfverstyrelsen, och
presterna torde ansett sig tvungne att äfven i denna punkt
i någon mån foga sig efter hans önskan. Åtminstone
uppsatte presteståndet i April 1625 ett kort förslag till
instruktion för "senatus ecclesiasticus", som tydligen bär spår af
försök till jemkning och förmedling mellan de motsatta
meningarne. Ty å ena sidan nämnas icke längre några
biskopar såsom ledamöter af det nya öfverkonsistoriet, utan
i stället föreslås, att det måtte bestå af konungens tre
hofpredikanter, en theologie professor från Upsala och pastor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free