- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
148

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 74. Consistorium generale. - § 75. Johannes Rudbeckius.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrklig öfverstyrelse, der lekmannaelementet vunnit för
stor inflytelse, kunde de icke gilla, emedan deras och
kyrkans trälbindande under staten eller aristokratien då vore
högeligen att befara. De fruktade, såsom de sjelfve
uttryckte sig, "de nya politicorum cæsareopapi". Och denna
farhåga var icke ogrundad. Gustaf Adolf var och
kallades en adelskonung, och såsom samhällsskicket utvecklade
sig efter konungens död, skulle kyrkans sjelfständighet
gentemot ett hotande adelsvälde ej kunnat bevaras, om icke
presterskapet förstått att med all magt häfda sin
oafhängighet. Sådant var ock under förhandenvarande
förhållanden nödvändigt, icke blott för att bevara kyrkans
sjelfständighet, utan äfven för att rädda allmän medborgerlig
frihet. Redan Gustaf Adolf kallade presterna folktribuner.
Och sannolikt är, att derest icke ett ansedt och
inflytelserikt presterskap gått i spetsen för de ofrälse ståndens kamp
mot adelsväldet, så skulle detta hafva medfört ett för
svenska folkets frihet ännu vådligare förtryck, än som nu blef
händelsen.

§ 75. Johannes Rudbeckius.



Främst i raden bland kämparne mot consistorium
generale stod Johannes Rudbeckius. Men han var kanske
ock vid denna tid hela den svenska kyrkans förste man,
hvad kraft, duglighet och anseende beträffar. Redan i
yngre år såsom professor i Upsala hade han intagit en
synnerligen framstående plats, hvarom vi torde få tillfälle
att nämna några ord längre fram i ett annat sammanhang.
Men ännu större betydelse eger han såsom inflytelserik
målsman för kyrkans intressen och framför allt i sin
egenskap af duglig och nitisk stiftschef. Såsom biskop i
Vesterås från 1619 till 1646 utvecklade han nämligen den
mest storartade verksamhet. Han grundlade Vesterås’
gymnasium, det första i Sverige, och bragte det i ett
blomstrande skick. Sjelf utarbetade han läroböcker och en
skolordning, som här följdes. Domkyrkan, som var i hög
grad förfallen, lät han iståndsätta, byggde tre skolhus samt
ordnade hospitalsväsendet på yppersta sätt. Han anlade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free