Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 74. Consistorium generale.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holmiensis. Men å andra sidan begäres, att då tvist
uppkomme rörande trons artiklar eller ceremonierna, då "gamla
eller nya konstitutioner" skulle öfverses eller ändras, eller
då någon sak förelåge, som anginge anklagelse mot någon
biskop eller superintendent, biskoparne måtte sammankallas
för afgörande af så vigtiga mål. Äfven detta förslag kunde
icke tillvinna sig konungens bifall. Han lät hela frågan
hvila, och något vidare försök till hennes lösning gjordes
icke under hans regementstid.
Man finner lätt, att både konungen och presterskapet
voro angelägne om att bevara god endrägt och frid med
hvarandra. Någon öppen eller hemlig brytning af den
ömsesidiga aktningens och tillgifvenhetens band torde icke
heller hafva förekommit. Tvärtom visa förhandlingarne,
att såväl konungen som presterskapet, så långt möjligt var,
sökte gå hvarandra till mötes. Men det oaktadt kunde
frågan om en kyrklig öfverstyrelse ej lösas, emedan man
å ömse sidor hade olika intressen, som ingendera parten
ville helt uppgifva. Konungen önskade säkerligen icke
upphäfva kyrkans sjelfständighet, utan ville blott ordna
kyrkostyrelsen och bringa de förut temligen sjelfrådiga
biskoparne under en jemnare kontroll, än konungamagten
hittills förmått pålägga dem. För detta ändamål föreslog
han en högsta kyrklig myndighet, som skulle vaka öfver
ordning och skick inom kyrkan samt åstadkomma större
enhet och likformighet mellan de särskilda stiften inbördes.
Men att, såsom presterskapet ville, i det tillämnade
öfver-konsistoriet inrymma ett afgörande inflytande åt
biskoparne, det kunde han så mycket mindre gå in på, som detta
skulle hafva kringskurit hans egen magt och myndighet
såsom kyrkans högste styresman och lätteligen kunnat leda
till fullständigt prestvälde eller, såsom man något senare
uttryckte sig, "lägga fundamenta papatus".
Å andra sidan voro presterskapet och dess främste
målsmän biskoparne högst angelägne att bevara kyrkans
sjelfständighet. Väl satte de icke i fråga att afskudda sig
konungens uppsigtsrätt öfver kyrkan, utan önskade blott,
att under konungens öfverhöghet kyrkans angelägenheter
måtte handhafvas och vårdas af hennes lärostånd. Men en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
