- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
153

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 77. Nya tvister angående consistorium generale. - § 78. Rudbeckii Privilegia doctorum.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva konsistoriet sammansatt af både andlige och lekmän,
dervid åberopande Tysklands exempel. Men Rudbeckius
kunde ej lyssna härtill. "I Tyskland, sade han, hafva de,
sedan reformationen skedde, illa lupit med religionen.
Såsom fursten hafver varit, så hafver provincien sig efter
muterat." Man borde icke "taga tyskarnes mores",
derest man ville "undfly deras infortunium". Slutligen
yttrade riksdrotsen Gabriel Oxenstjerna: "Hans vördighet
biskopen i Vesterås är suspiciens, menandes politici skola
vara dem för när i consistorii upprättelse". Men
Rudbeckius svarade: "Det blifver visst, att komma politici dertill,
taga de allt tillhopa sin kos", dermed ådagaläggande, att
det var fruktan för kyrkans förslafvande under adelsväldet,
som afhöll honom och hans embetsbröder från att gå in på
ett s. k. consistorium mixtum efter tyskt mönster. Äfven
inom regeringen och riksrådet yttrades betänkligheter i
motsatt rigtning. Ty om presterskapet befarade, att
politici skulle förtrycka kyrkan, så trodde t. ex. Per Brahe,
att den föreslagna öfverstyrelsen skulle gifva anledning till
"en inquisitionem hispanicam", så att lekmännen kunde
"råka under prestetvång". Regeringen förmådde icke
bringa saken till något afgörande, och då Axel Oxenstjerna
vid samma tid hemkom ifrån Tyskland, tillrådde han
uppskof, "intill dess att det blifver ett större vår stats
stabilimentum", hvilket ock blef riksdagens beslut.

§ 78. Rudbeckii Privilegia doctorum.



Den myndige, sjelfrådige och oförsigtige biskopen i
Vesterås hade länge gifvit regeringen anledning till
missnöje, och vid riksdagen 1636 gaf sig oviljan luft i ett
formligt angrepp. Hans kraftiga motstånd mot consistorium
generale och de skarpa yttranden, han vid
öfverläggningarne derom lät undfalla sig, väckte visserligen ond blod.
Men rötterna till oviljan lågo vida djupare: man hatade
och fruktade Rudbeckius såsom en farlig politisk
motståndare. Redan vid 1633 års riksdag hade han yrkat på
tillsättandet af en riksföreståndare i stället för en
femmannaregering, och när det oaktadt en oligarkisk adelsregering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free