- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
171

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 85. Johan Duræi besök i Sverige.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 5. JOHAN DURÆI BESÖK I SVERIGE. 171

synkretistiska åsigter. Troligare är, att han lät bestämma
sig af politiska skäl. Man hyste nämligen vid denna tid
någon förhoppning om det reformerta Englands deltagande
i det trettioåriga kriget, och statsklokheten fordrade
derföre att icke alltför tvärt afvisa det vänliga närmande från
kalvinisternas sida, som i Duræus egde en så varm
förespråkare. Vare härmed huru som helst, visst är, att
rikskansleren verkligen skref till Rudbeckius och bad honom
"benevole, prudenter et sine affectu" inlåta sig i nya
öfverläggningar med Duræus. Så skedde ock, men utan någon
vidare påföljd.

Derpå begaf sig Duræus till Upsala och ville ånyo
anknyta underhandlingar med dervarande theologer. Men de
bådo honom framlägga sina förslag för det möte af
prester, som i Juni 1637 skulle sammanträda i Stockholm till
handläggning af åtskilliga kyrkan och läroverken rörande
ärender. Här tog saken en annan vändning, än Duræus
hade förestält sig. Mötet underkastade honom en sträng
examen, och då han dels icke nöjaktigt kunde svara på de
frågor, som gjordes honom beträffande nådavalet och
Herrans nattvard, dels bestämdt förklarade, att hvarken han
eller de reformerte ville underskrifva konkordieboken,
hvilket Rudbeckius hade uppstält såsom vilkor för en verklig
förlikning, så var utgången lätt att förutse. I ett till
regeringen stäldt utlåtande säga sig de församlade biskoparne
och presterna icke kunna "annat döma och råda, än att
Duræus med sitt förehafvande här afstår och förfogar, sig
hem till sina religionsförvandter, som hans råd och förslag
mer än vi behöfva". Hans uppsåt kunde nog vara godt,
men det vore " opraktiserligt, ja det vore ock den rätta
läran till förfång och skada". Om mannen skulle här längre
vistas, så kunde både in- och utrikes rykten utspridas, att
de svenska theologerna hade begynt tvifla om den lutherska
religionen och derföre inlåtit sig med kalvinisterna. Bäst
vore derföre, att Duræus begåfve sig hem till sina
reformerta trosbröder och sökte bringa dem till en bättre mening.

Då riksdagen 1638 sammanträdde i Stockholm, var
dock Duræus ännu qvar i Sverige. Han sökte till och med
nu inleda nya underhandlingar. Men riksdagspresterna vi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free