Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 87. Fråga väckes om konkordiebokens antagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 8 7. FRÅGA VÄCKES OM KONKORDIEBOKENS ANTAGANDE.
denten i Kalmar Nicolaus Eschilli, superintendenten i
Götheborg Andkeas Prytz, pastor primarius i Stockholm
Olof Laukelius m. fl.
Såsom motståndare uppträdde naturligtvis Johannes
Matthiæ, ifrigt understödd af dåvarande theologie
professorn i Åbo Johan Teksekus. Den sistnämnde, en son till
prosten Elof Terserus i Leksand, hade under sina
utrikes resor länge uppehållit sig i Heimstedt, der han bodde
i Calixti förtrogne vän theologie professorn Konrad
Hor-neji hus, , dagligen umgicks med Calixtus och åtnjöt hans
undervisning. Efter sin hemkomst 1637* tjenstgjorde han
till en början såsom lektor i Vesterås. Tre år senare
utnämndes han till theologie’ professor i Åbo, men erhöll den
30:de November 1647 transport till samma befattning vid
Upsala universitet. Terserus var en utmärkt predikant
och lärd theolog, hvars exegetiska arbeten kunna uthärda
jemförelse med de bästa på hans tid. Men han var på
samma gång orolig, egenkär, envis och sjelfrådig,
hvarigenom han snart emot sig väckte en temligen allmän ovilja
och förbittring, helst som man visste, att han allt
fortfarande underhöll en förtrolig brefvexling med Calixtus.
Emellertid stod han, i likhet med Johannes Matthiæ, i stor
gunst hos drottning Kristina, som af honom tog undervis^
ning i hebreiska språket.
Jonas Magni inlemnade till presteståndet en skrift, i
hvilken han föreslog, att då konkordieboken icke vore
annat än en utläggning och förklaring af den redan antagna
confessio augustana, då andra kyrkor erkände henne såsom
symbolisk, och då de, som sökte hindra antagandet, "gåfve
grundad anledning till förargelse och misstankar, såsom om
de ej ville vandra med oss i evangelii sanning", så borde
ifrågavarande liber concordiæ nu af presteståndet
underskrifvas och hållas såsom en symbolisk bok. Förslaget
rönte nästan enhälligt bifall, och ehuru Johannes Matthiæ
deremot inlade sin protest, blef en viss dag utsatt för
underskrifvan det. När den bestämda dagen kom, infann sig
icke biskopen i Strengnäs. Men Terserus, som var
tillstädes, gjorde invändningar. Saken anginge ju icke blott
presteståndet, utan fordrade jemväl ej mindre drottningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
