Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 87. Fråga väckes om konkordiebokens antagande. - § 88. Johannes Matthiæ arbetar för synkretismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligen. I en skrift, daterad den 27:de Mars 1647, förklarar
sig presteståndet u hafva hållit och ännu hålla librum
concor-diæ för den rätta religionens regel och kännemärke",
utgörande " den oförändrade Augsburgiska bekännelsens
ytterligare förklaring". Man ville härigenom betyga sin
enighet med alla rättsinniga lutheraner och " skilja sig ifrån de
hemliga kalvinister, som sig under augsburgiska
bekännelsen skyla". Man ämnade derföre begära drottningens
bekräftelse härå vid hennes kröning, "på det icke allenast
presterskapet utan ock alla ständer samteligen måtte hålla
librum concordiæ för sin rätta tros bekännelse och libro
symbolico, det man hoppades skola lända Guds församling
till säkerhet och många till rättelse och undervisning."
Märkvärdigt nog undertecknades denna förklaring äfven af
Johannes Matthiæ och Terserus. Men det oaktadt ansågo de
sig oförhindrade att i hemlighet motarbeta förslaget hos
drottning Kristina, och följden blef, att drottningen
lemnade presterskapets framställning utan afseende.
§ 88. Johannes Matthiæ arbetar för synkretismen.
Under den följande tiden kom Johannes Matthiæ att
mer och mer röja sina synkretistiska tänkesätt. När
rdrott-ning Kristina, efter att nyss förut hafva afsagt sig
regeringen, den 24:de Dec. 1654 uti Briissel hemligen och,den
24:de Oktober 1655 uti Inspruch offentligen öfvergick till
den romerska kyrkan, skref han till henne och förklarade
sig omöjligen kunna tro ryktet, att den store Gustaf Adolfs
dotter verkligen affallit från sina fäders tro. Snarare vore
han böjd för att antaga, det drottningen blott ville
samråda med påfven om en kyrklig union, hvarigenom söndring,
hat och bitterhet kunde borttagas samt endrägt och frid
bland de kristna uppblomstra.
Äfven af den nye konungen Kakl x Gustaf trodde
sig Johannes Matthiæ hafva mycket att vänta för
framgången af sina unionsplaner. Men detta skulle snart visa sig
vara en lika ogrundad förhoppning, som hans egendomliga
föreställning om rätta betydelsen af drottning Kristinas
förbindelse med Rom utan tvifvel var en fullkomligt tom illu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
