- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
186

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 92. Terseri senare lefnadsöden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 9 2. TERSERI SENARE LEFNADSÖDEN.

sig missnöjd med Terseri ständiga slingringar och försök
att undgå fullkomlig revokation, visar han sig dock icke
hafva mot den anklagade fält strängare yttranden än
biskop Laurelius och åtskilliga andra. Att Terseri
vederdelo-man Svenonius, som vid riksdagen förde presterskapets
protokoll, fick fortsätta dermed, äfven när Terseri mål
förehades, var visserligen en stor oformlighet. Men Svenonius
lät säkerligen i denna sak icke leda sig af något personligt
agg mot sin biskop, utan af sitt kända allvarliga nit för
bekännelsens renhet. Och att samma bevekelsegrund styrde
såväl hela presterskapets som regeringens betraktelsesätt af
detta religionsmål, lider intet tvifvel, då ju intresset för
äkta luthersk rättrogenhet vid denna tid delades af både
hög och låg, både prester och lekmän.

Möjligt kan dock vara, att Strengnäsbiskopens sak
behandlades med jemförelsevis mera humanitet och
skonsamhet än Terseri. Men om så var, torde orsaken kunna
sökas deri, att den förre med sitt milda och tilldragande
väsen hade vida lättare att vinna andras deltagande än den
envise,, sjelf rådige och trätlystne Terserus. Att för öfrigt
regeringen, såsom det synes, i sättet att gå till väga vid
målets handläggning måhända visade den sistnämnde
mindre undseende än den förre, torde väl ock i någon mån
hafva berott på den ovilja, som Terserus genom sitt
politiska uppträdande vid 1650 års riksdag hade väckt emot
sig hos högadeln, hvars förnämste ledare nu såsom
riksförmyndare hade magten i sina händer. Emellertid gjordes
ingen skilnad i sak mellan de begge anklagade, och att
man icke önskade straffa Terserus alltför hårdt, framgår
tydligen deraf, att man i ekonomiskt hänseende sökte
hålla honom skadeslös.

Efter att hafva tillbragt ungefär ett år i sin
prebendeförsamling Pargas på Åland, utnämndes Terserus redan
1665 tilt kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm,
under försäkran att snart erhålla ny befordran och
tillräckligt underhåll. Tre år senare kallades han till Klara
församling, hvarvid regeringen tog så stor hänsyn till hans
forna biskops värdighet, att hon resolverade, det Terserus
"för vissa respekters skull i sin tid borde behålla direktion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free