- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
185

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 91. De begge anklagade måste nedlägga sina embeten. - § 92. Terseri senare lefnadsöden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han kunde hafva felat i sin katekesförklåring, men dä
återkallelsen skulle ske, gjorde han sig skyldig till hvarjehanda
undanflykter, som gåfvo anledning till tvifvel på han$
upprigtighet. Presterskapet godkände derföre enhälligt den åsigt,
som kommissionen hade uttalat rörande Terseri
katekesförklaring, och sade sig icke kunna förorda hans
återinsät-telse i embetet, men öfverlemnade sakens afgörande till
regeringen. Efter hvad sålunda förekommit, kunde icke
gerna annat ifrågasättas, än att såväl Johanries Matthiae
som Terserus skulle skiljas från sina embeten. Dock tillät
man dem att sjelfve begära sitt afsked, hvilket beviljades
den 25:te Augusti 1664. Fem dagar senare utnämndes
pastor primarius i Stockholm Ekik Emporagkius till biskop i
Strengnäs och generalsuperintendenten i Lifland Johan
Gezelius d. Ä. till biskop i Åbo.

Likasom alla andra drottning Kristinas gunstlingar,
hade äfven Johannes Matthiae fått mottaga rika gåfvor och
förläningar. Han var alltså en förmögen man och tillbragte
sina sista är i lugn och öfverflöd ända till den 18:de Februari
1670, då han afled i Stockholm. På dödsbädden bedyrade
han, att han alltid rätt undervisat drottning Kristina, att
han aldrig varit någon Synkretist eller indifferentism och
att hans motstånd mot konkordieformeln berott derpå, att
han af hennes antagande såsom symbolisk bok befarade
mycken oro och split inom kyrkan. Likväl medgaf han,
att han i de åtalade skrifterna uttryckt sig oförsigtigt,
särdeles i sin Idea boni ordinis, den han nu förkastade och
önskade ogjord, hvarjemte han erkände, att ehuru han
aldrig menat illa och hans behandling varit hård,’ biskoparne
och öfverheten dock med afseende på församlingens
säkerhet icke bort handla annorlunda, än de gjort.

§ 92. Terseri senare lefnadsöden.

Biskop Terserus klagade sjelf öfver enskild fiendskap
såsom hufvudsakligen vållande till hans ofärd. Särskildt
ansåg han sig hafva lidit förföljelse af biskopen i Linköping
Samuel Enander, som vid riksdagen 1664 fungerade såsom
presteståndets talman. Men ehuru Enander möjligen visat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free