- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
210

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 100. Kyrkolagens betydelse för bevarandet af kyrkans enhet. - § 101. Biskops tillsättning enligt kyrkolagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stift upphörde likaledes, ehuru prestmötet fortfarande
utöfvar rättighet att inom vissa gränser öfverlägga och
besluta angående en del angelägenheter, som antingen af KgL
Maj:st blifvit öfverlemnade åt "dess handläggning eller äro
af sådan natur, att de blott röra stiftspresterskapet såsom
sådant.

§ 101. Biskops tillsättning enligt kyrkolagen.

Angående biskops tillsättning stadgade
kyrkoordningen af 1571, att konungen skulle utnämna, efter
föregånget val genom "några tillskickade personer af klerkeriet
och andra, som i saken något äro forfarne". Ännu
bestämdare föreskrefs i konung Sigismunds försäkring om
religionen, att "klerkeriet med kapitlet och stiftet" skulle sätta
tre på förslag, af hvilka konungen sedan skulle nämna en.
Men denna föreskrift synes sällan hafva blifvit iakttagen.
Inhemtades något votum af presterskapet, så skedde detta
merendels vid riksdagarne. Ännu 1680 omtalas "den gamla
method, som varit bruklig i consistorio regni, att nar
någon biskop är frånfällen vid den tid, riksdag var samlad,
consistorium då voterar på successorn". Biskopsvalen vid
riksdagarne skulle väl icke uttränga stiftspresterskapets
omröstning. Men oftast ansågs detta äfven i fråga om
biskopsval vara representeradt af sina riksdagsombud, så att
omedelbar omröstning i stiftet ej skedde. Att man uider
tidernas lopp kommit att betrakta saken så, som om den
dubbla omröstningen vore temligen onödig, visar sig deraf,
att vid riksdagen 1678 sattes i fråga, om consistorium regni
eller stiftet borde rösta vid dåvarande ledighet af
Götheborgs biskopsstol. Emellertid synes stiftspresterskapets rätt
att rösta vid biskopsval aldrig hafva blifvit formligen
ogillad, ehuru den ofta icka respekterades. Någon gång hände
ock, att konungen helt godtyckligt utnämnde biskop, utan
att förut hafva inhemtat något utlåtande hvarken af
consistorium regni eller af stiftets presterskap.

Fullt noggranna föreskrifter angående biskopsval
gåfvos fcke heller af 1686 års kyrkolag. Men
riksdagspresternas tilltag att utöfva valrätt blef dock förhindradt.’ Först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free