- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
211

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 101. Biskops tillsättning enligt kyrkolagen. - § 102. Biskopens ställning till presterskapet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och främst bestämdes, att uppkommen erkebiskops- eller
biskopsledighet skulle hos konungen af vederbörande
domkapitel anmälas samt till vals förrättande hans "tillåtelse
och befallning" afvaktas. Vidare stadgades beträffande sjelfva
valet, att "kapitlet och klerkeriet" skulle föreslå tjenliga
personer till obestämdt antal, hvarpå konungen egde till
biskop utse en af de föreslagna "eller ock någon annan",
den konungen pröfvade värdig och till biskopsembetet
tjenlig, hvarjemte i afseende på erkebiskopsval förordnades, att
"alladomkapitel i riket skulle hafva sina röster".

Anmärkas bör, att först genom en.kgl. förordning af
den 30:de Maj 1759 den föreskriften gafs, att vid
biskopsval skulle "göras förslag på tre, som fått mesta röster",
äfvensom att nu gällande ordning vid biskopsutnämning ej
infördes förrän genom regeringsformerna af 1720, 1772 och
1809, af hvilka den förstnämnda icke fullt tydligt, men de
andra begge i otvetydiga ordalag inskränkte, konungens
valfrihet på det sätt, att han till erkebiskop och biskopar
blott eger "utnämna en af de tre, som föreslagne blifvit".

§ 102. Biskopens ställning till presterskapet.

I allmänhet styrde och stälde biskoparne allt
fortfarande med stor myndighet och sjelfrådighet, hvar och en
inom sitt stift. Utom i mycket annat visade sig detta
synnerligen i afseende på socknepresternas tillsättning. Ty
stadgandet i 1571 års kyrkoordning, att biskopen skulle
förläna ett ledigt gäll åt den prest församlingen begärde, om
han funne honom tjenlig, men i annat fall dit "förskicka
en annan bättre", kunde lätteligen i tillämpningen lägga
en nästan obegränsad magt i biskopens hand, och den nya
kyrkolagen gjorde härutinnan ingen väsentlig ändring.

Men om biskopen sålunda egde ett afgörande
inflytande i fråga om honom underlydande presters befordran,
så utöfvade han ock öfver deras ämbetsförvaltning,
lefnadssätt och förkofran i studier en mycket sträng uppsigt.
Detta skedde icke minst genom de årligen återkommande
prestmötena. Vanligen hölls blott ett prestmöte hvarje år,
men i vissa stift förekommo två sådana. Ty sedan Johan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free