- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
233

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 113. Kapellaner och hjelpprester.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113. KAPELLANER OCH HJELPPRESTER. 233

föreskrifves, att om än inga egentliga drängsysslor längre
finge åläggas kapellanerna, desse likväl ej skola "vara
för gode" att under tiden se efter kyrkoherdens legofolk,
gå ärenden och se om fiskeredet, der fiskvatten är, helst
som de derigenom komme i tillfälle att skaffa sig en nyttig
kroppsrörelse, som ej behöfde vara hinderlig för deras
studier, och den de så gerna kunde bereda sig genom
gagneliga sysselsättningar som "genom riddarespel, bollkastning
och annan fåfänga". Likaså förekommer i Emporagrii
kyrkolagsförslag det stadgandet, att kyrkoherden, om
kapellanen ginge till hans "disk och duk", egde af honom fordra
tillsyn öfver sitt arbetsfolk. Deremot heter det i 1686 års
kyrkolag, att kapellanerna såsom kyrkoherdens
medhjelpare visserligen borde visa honom såsom sin förman
"heder och lydnad i embetssaker", men å andra sidan skulle
de af - kyrkoherden väl bemötas såsom " hans medtjenare i
ordet" och derföre "ej brukas till de sysslors förrättande,
som dem och deras embete intet anstå".

Förut var kapellanernas ställning temligen lös, så att
man ej rätt visste, antingen de voro att anse såsom
tillhörande det ordinarie presterskapet eller icke. Men den
nya kyrkolagen betraktar uppenbarligen kapellanssysslorna
såsom ordinarie tjenster och gör en bestämd skilnad
emellan kapellaner och hjelpprester, om hvilka sistnämnda
stadgas, att domkapitlen egde anställa sådana hos de
kyrkoherdar eller kapellaner, som " så kommit af sig, att de icke
gitta uppehålla gudstjensten". Ändtligen må nämnas, att
kyrkolagen föreskrifver ungefär samma befordringssätt vid
kapellansbefattningar som för kyrkoherdebeställningar. De
forras innehafvare skulle nämligen tillsättas af biskopen
och domkapitlet, hvarvid dock "församlingens val och
kallelse nödvändigt borde föregå, och kyrkoherdens, som en
sådan medtjenare betarfvar, samtycke och votum ej
förbigås, så framt det profvades vara skäligt".

Anmärkas bör, att Karl XI:s anordningar beträffande
kapellaner och deras förseende med boställen och
underhåll ej utsträcktes till de från Danmark eröfrade
landska-perna Skåne, Halla,nd och Blekinge, der sådana presterlige
tjenstemän af gammalt icke varit anstälde, och der än i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free