- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
232

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 113. Kapellaner och hjelpprester.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232 113. KAPELLANER OCH HJELPPEESTEE.

stadgades, att efter uti alla biskopsstift voro några sådana
gäll, der kyrkoherden "för allehanda tillfallande lägenhe^
ter" icke kunde vara utan kapellan, så skulle denne få till
underhåll den klockareränta, som af församlingen utginge,
möt skyldighet att besörja klockarens åligganden. Allmänt
genomförd synes dock icke denna anordning hafva blifvit.
Ty 1644 förordnade regeringen, att kapellanerna skulle till
boställe bekomma "^4 ödeskatt", de sex första åren fritt
från afgifter. Derjemte torde man nu hafva funnit
betänklighet vid att åt dem upplåta klockareborden. Ty då
presterskapet är 1660 anhöll om tillåtelse dertill, svarade
regeringen, att det icke kunde bifallas, "eftersom kapellaner
och klockare böra vara åtskilda". Först Karl XI ordnade
boställsfrågan så, att han år 1688 förklarade sig vilja
upplåta kronohemman till boställen åt de kapellaner, som ännu
saknade sådana.

Till en början aflönades kapellanerna hufvudsakligen
af kyrkoherdarne, men erhöllo snart äfven "någon fördel
af allmogen i socknen". Församlingens bidrag var dock
Jänge frivilligt, ehuru det småningom vann häfd och
började anses som ständig pålaga. Genom den förutnämnda
kgl. stadgan angående presterskapets löneinkomster af den
8 Febr. 1681 förordnade Karl XI, att der inom en socken
en eller flere kapellaner voro anstälde, skulle af
församlingen till dem gifvas "en halfspann säd af hvar hel eller
half gård", hvarjemte föreskrifves, att "såsom de ega med
lön blifva försörjde af pastoribus, med hvilka de arbeta,
alltså hafva biskoparne med consistoriis deröfver att jemka
dem emellan och göra en viss förordning, sådan som de å
begge sidor någorlunda kunna vara med behållne".

Tidens stränga tukt och ordning höll hvarje
underlydande i en mycket beroende ställning, och så var länge
fallet med kapellanen i förhållande till sin kyrkoherde. I
sin "ordning om sacellanis" i Vesterås stift af år 1570
ålägger biskop Johan Ofeeg den ogifta, hos pastor boende
kapellanen att sjelf bädda sin säng, elda sitt rum o. s. v. I
Vexiö stifts kyrkoordinantia af 1619 säges visserligen, att
kyrkoherdarne "icke hafva magt att bruka kapellaner uti
allehanda arbete såsom legodrängar". Men å andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free