- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
249

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 118. Kyrkotukten. - § 119. Hospitaler och fattigstugor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid verldslig rätt och erlägga ökade böter eller sättas två
söndagar i stocken. Alldeles oförbätterlige skulle drifvas
i landsflykt på vissa år eller för alltid. Gjorde någon sig
skyldig till hädelse emot Gud, då skulle han "utan all nåd
straffas till lifvet".

§ 119. Hospitaler och fattigstugor.

Af gammalt räknades vården om sjuka och fattiga
ibland kyrkans främsta omsorger, och under medeltiden
inrättades åtskilliga anstalter för detta ändamål. Genom
Gustaf Wasas förklaring öfver Vesterås recess undantogs
den egendom, som tillhörde hospitaler och sjukstugor, ifrån
återbördskraf; och flere tiggarekloster anslogos till dylika
anstalter. Huruvida de fortfarande skulle anses tillhöra de
kyrkliga inrättningarne eller derifrån skiljas, blef en
oafgjord fråga. Meningen synes dock hafva varit att ställa
hospitaler och ’ sjukstugor under verldslig uppsigt och
förvaltning. Ty man finner, huru konung Gustaf än satte dem
under inseende af borgmästare och råd, än förordnade
särskilda personer att dem förestå, än åter vände sig i
dithörande frågor till sina ståthållare inom landskaperna.
Emellertid synes presterskapet hafva tagit saken annorlunda.
Åtminstone betraktar 1571 års kyrkoordning de i
biskopsstäderna belägna hospitalerna såsom i viss mån ännu
tillhörande kyrkan. Der stadgas nämligen, att ifrågavarande
hospitaler borde hvar för sig så försörjas, att åtminstone
30 sjuka kunde der underhållas. De tillerkändes rätt att,
såsom förut varit vanligt, i stiftet utsända almosesamlare,
försedda’ med biskopens förordsbref; och presterna skulle,
vid dessas ankomst till socknen, uppmana sina åhörare till
almosegifvande, hvarjemte hvarje helgedag, då folket mera
talrikt infunne sig vid kyrkorna, insamling skulle ske vid
gudstjensten. Närmaste uppsigten öfver ett hospital skulle
utöfvas af en syssloman, den borgmästare och råd egde
tillsätta i samråd med biskopen eller kyrkoherden.
Vanligen fanns ett sådant vid hvarje domkyrka, men dessutom
funnos åtskilliga hospitaler i städer, der ingen biskop hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free