- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
251

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 119. Hospitaler och fattigstugor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tighet efter råd och lägenhet". Konungens förslag gick
också ej i verkställighet. Tvärtom finner man, att de af
kyrkoordningen förordade, men af Gustaf Adolf utdömda
fattigstugorna genom en kgl. förordning af 1642
föreskrefvos att varda inrättade vid kyrkorna både i städer och på
landet. Vore ändå skäl, att någon tillätes under
kringvandring bettla, skulle han, såsom det heter i samma
förordning, af kyrkoherden med kyrkans förmän och sexmän
förordas hos prosten, som efter samråd med presterskapet
egde bestämma, hvarest och huru länge han finge gå
omkring i kontraktet. Ansåges mera hjelp behöfvas, skulle
den nödlidande visas till biskopen och kapitlet, som efter
pröfning kunde gifva honom tiggarepass för viss tid och
vissa orter inom stiftet. Men arbetsföre landsstrykare
skulle skickas till närmaste slott att der arbeta, till dess
de visade bättring.

Den nya kyrkolagen af år 1686 ställer hospitalerna
under uppsigt af landshöfding och biskop med biträde af
kyrkoherden och borgmästaren. Sjukstugorna på landet
skulle vårdas af adeln i socknen tillika med kyrkoherden,
kyrkovärdar och sexmän, och der ännu inga sjuk- eller
fat-tig-stugor funnos,^ skulle sådana utan dröjsmål uppföras.
Till den ändan borde kyrkoherden "påminna församlingens
ledamöter, att de icke allenast skulle enhälleligen hjelpa
till byggningen, utan ock efter råd och ämne af en fri och
god vilje gifva årligen något till sin nödtorftige
jemnkristens underhåll". För öfrigt stadgades, att hvart härad
och socken skulle föda sina fattiga. "Dock må", heter det,
"understundom den ena socknen, som kan hafva mindre
fattige, gå de näst hos liggande, som hafva flere, med
någon hjelp till hända." Under den följande tiden blef
fattigvården alltmera ett socknens åliggande. Karl XI
förordnade 1698, att till de fattiges underhåll skulle almosor
erläggas vid lysning för brudfolk och vid flere andra
tillfällen, hvarjemte kollekter vid likpredikningar för samma
ändamål borde upptagas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free