- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
272

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 128. Söndagsgudstjenster, veckopredikningar och bönestunder. - § 129. Årliga högtider.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mer, skulle "i de stora städer bön hållas uti kyrkan afton
och morgon". Desslikes upptogs och legaliserades
klämtningen pro pace. Det heter nämligen: "Uti städerna skall
på alla söcknedagar klämtas, om morgonen klockan tio och
om aftonen klockan fyra; sammaledes på landet hvar morgon
och afton, som härtill varit vanligt, och skall folket
derigenom påminnas att bedja om välsignelse till deras
förehafvande, och att Gud ville bevara öfverheten, förläna frid
och rolighet och en salig ändalykt".

§ 129. Årliga högtider.

De årliga högtider, som firades, voro först och främst
de tre stora festerna Jul, Påsk och Pingst, af hvilka
hvardera räckte fyra dagar, hvarvid dock märkes, att på dessa
högtiders tredje dag gudstjenst icke hölls, utom möjligen
i städerna. För öfrigt firades, utom våra ännu brukliga
högtider, Marié besöketsedag, Skärt/torsdagen samt de s. k.
Apostladagarne och Gångdagarne. Den förstnämnda
högtiden, som i slutet af medeltiden infördes till minne af
jungfru Marias besök hos Elisabeth samt då firades på den 2: dre
Juli, flyttades efter reformationen till den 15:de Augusti,
på hvilken dag man under den katholska tiden hade firat
Marie himmelsfärds fest. I 1571 års kyrkoordning
föreskrifves, att på Skärthorsdag skulle predikas om Herrans
nattvard. Men redan i början af 17:de seklet flyttades denna
predikan till Palmsöndag. Sedermera predikades på
Skärthorsdag öfver Kristi pinos historia, hvarjemte 1686 års
kyrkolag förordnar, att på den dagen Herrans’ nattvard
borde utdelas, " der så begäres, och der det härtill brukligt
varit". På apostladagarne var tillåtet att drifva handel
samt annat lofligt arbete, sedan gudstjensten var förrättad.
Detsamma gälde ock om de s. k. gångdagarne, hvilka
inföllo på Måndagen och Tisdagen efter bönesöndagen.
Namnet gångdagar härleder sig derifrån, att under den
katholska tiden folket på dagarne närmast före Kristi
himmelsfärdsdag brukade gå omkring på sina åkrar och ängar under
uppläsande af litanior, för att sålunda afböja missväxt och
andra landsplågor. Efter reformationen bibehöll man bruket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free