- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
274

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 130. Bot- och böne-dagar. - § 131. Sabbathshelgd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter de Niniviters exempel, afhålla sig från mat och dryck
intill aftonen. ’ Kort derefter, den 29:de April s. å.,
utfärdade konungen ett plakat, hvari han påminde om, huru
fäderneslandet i flere år varit hemsökt af hungersnöd, pest
och krig, hvarföre han för ordnade, att bönedag skulle
hållas fredagarne i tre på hvarandra följande veckor, den 19:de
och 26:te Juni samt den 3:dje Juli. Då skulle höge och
låge, unge och gamle, som icke hade oundvikligt förfall,
bevista gudstjensten. Vägfarande borde stadna vid
närmaste kyrka och först efter gudstjenstens slut fortsätta resan.
Alla bodar och krogar skulle stängas och ingen handel drif-v
vas vid äfventyr af böter eller fängelse samt uppenbar
kyrkoplikt. Sedermera fortfor Gustaf Adolf under hela sin
regering att genom utfärdadt bönedagsplakat årligen
påbjuda firande af tre stora bönedagar, hvardera på en fredag
vid olika årstider. Samma sed iakttogs efter den store
konungens död, om ock någon gång hände, att
bönedagarnes antal inskränktes till en eller två. Men deremot ökade
Karl XI år 1675 det förut vanliga antalet från tre till fyra,
och från den tiden firades årligen vid olika tider på
dertill af öfverheten bestämda fredagar fyra allmänna
bot- och böne-dagar.

§ 131. Sabbathshelgd.

Den gudstjenst, som på söndagar och andra helgdagar
firades, voro alle förpligtade att bevista. Konung Gustaf I
straffade med böter dem, som utan laga förfall voro borta
ifrån kyrkan. Kyrkoordningen af 1571 stadgade uteslutelse
från Herrans nattvard och uppenbar kyrkoplikt såsom straff
för försumlighet i gudstjenstens bevistande. Men å andra
sidan är hon ganska liberal i fråga om arbete på söndagen.
Ty det heter, att i andtid om vår och sommar samt i
fisklek behöfde menige man "icke så noga akta helgen, att
han deraf tager någon märkelig skada, utan sedan man
v,arit i tidegärden om dagen, må man väl vara ute om sitt
bästa på åker och äng". Karl IX höll strängt på
sabbaths-helgden och klagar deröfver, att "både tjenare och
tjenarinna, prest, borgare och bonde på söndagen rider och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free