- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
284

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 135. Lärda strider.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 13 5. LÄRDA STRIDEE.

förklarade Paulinus, att han visserligen ej ville förkasta
den naturliga visheten eller neka, att medvetande om rätt
och orätt vore djupt inpregladt i menniskans själ. Men
en sedelära, som byggdes blott på den naturliga lagen, vore
dock icke lämplig att föredragas för ungdomen såsom en
vetenskap om dygderna och ett rättesnöre för sederna. Ty
de medfödda begreppen om godt och ondt vore genom
synden så fördunklade, att de snarare äro skuggor af begrepp
än verkliga sådana. Aristoteles’ ethik kunde derföre utan
skada studeras endast af väl underbyggde kristne, för att
lära känna skilnaden mellan den skrifna och oskrifna lagen

, samt komma till insigt i vår medfödda svaghet, men hon
passade icke för unga, obefästade sinnen, som genom henne
lätt kunde föras vilse. Paulinus ogillade således icke
filosofiens studium i och för sig, men han kunde icke, såsom
han sjelf säger, "fördraga, att bland kristna framför Kristi

. lära och evangelium eller i jembredd dermed sättas
Aristoteles’ skrifter, så flitigt studerade och högt värderade,
att man ibland vetenskapens högmodiga idkare lätteligen
kan finna den, som mer eftersträfvar att kallas
aristoteli-ker än kristen". A andra sidan sökte visserligen Jonas
Magni häfda den fria forskningens sak, men han medgaf
dock, att filosofien borde hålla sig inom sina utstakade
gränser och icke dåraktigt sätta.sig emot den uppenbarade
kunskapen. För öfrigt var han sjelf ej mindre orthodox
än Paulinus, och vi hafve redan förut sett, huru under den
följande tidens synkretistiska strider den ifrige
aristoteli-kern hade blifvit förvandlad till en lika ifrig försvarare af
konkordiebokens symboliska auktoritet inom den svenska
kyrkan.

Ramismens försök att uttränga aristotelismen kunde
icke ’ lyckas. I samma mån tidehvarfvets theologi
utbildades i skolastisk rigtning, blef den aristoteliska methoden.
mer och mer förherskande. Men hade sålunda
aristotelismen gått segrande ur striden med den ramiska filosofien,
så måste den förra i sin ordning mer och mer gifva vika
för den moderna filosofi, som i Kartesius hade fått sin
främste målsman. Den nya spekulationen vann i Sverige sina
första anhängare inom Upsala medicinska fakultet i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free