Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 141. Trolldomsväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 141. TROLLDOMSYÄSENDET.
som nattetid af dem bortfördes, och som sjelfva ej visste
af den tjenst, de måste göra, annat än genom qval under
sömnen. * Hvad de ville vinna genom dessa färder, bestod
i åtskilliga fördelar. De fingo af satan s. k. "bäror" eller
tjenstedjur vanligen i skepnad af kattor, som till dem
hemburo mjölk, smör och annat, som de af grannarnes
egendom kunde åstunda. De ansågos ock af den onde erhålla
förmågan att skada sin nästa till helsa, lif eller egendom
synnerligast genom att minska boskapens trefnad o. s. v.
Äfven förut hade man någon gång hört talas om barns
bortförande till Blåkulla och deras invigande till Satans,
tjenst. Det hade dock, enligt de anklagades egen
bekännelse, "förr varit nog. att de ett af sina egna eller några
af deras slägts barn i lång tid förföra kunnat. Men nu
piskade Satan och plågade dem att skaffa barn, så att de
ingen rast eller ro för honom hade, utan der de inga fingo
inom socknen, måste de fara annorstädes i främmande byar
och andra socknar att taga barn".
Om hösten 1668 anstäldes ransakning vid extrating i
Elfdalen, och dorn fäldes. Sju* af de anklagade blefvo
halshuggne och brände på bål. Andra dömdes att hudstrykas,
utom kyrkoporten och undergå uppenbar skrift. Man hade
hoppats att genom denna stränghet kunna genast släcka
den tända lågan. Men förgäfves. Hon fortfor att rasa i
Elfdalen samt spridde sig till Mora, Orsa, Leksand och
andra Dalsocknar, der öfverallt trolldomskommissioner
nedsattes och en mängd personer aflifvades. Då det onda
började något sakta sig i Dalarne, uppflammade det i
Norrland, spridde sig derifrån till Upland och hemsökte
slutligen Stockholm 1675. Många omständigheter bidrogo att
underhålla, stegra och utbreda förvillelsen, men i
synnerhet de s. k. vakstugorna. För att skydda barnen mot
bortförande till Blåkulla, samlade man dem i ett gemensamt
rum, der äldre personer tillbragte natten under vaka och
bön. Härigenom hölls oron vid magt, och dä dertill komr
att föräldrarne i sin ängslan enständigt frågade barnen >
om de blifvit förda till Blåkulla, så kunde ju sådant
lätteligen förmå många barn med lifligare inbillningskraft att
sjelfva tro det, hvarjemte andra af hotelse med aga tvun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
