Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 149. Ulstadius, Schæfer och Uhlegius. - § 150. Religionsprocesser emot Laurbeck, Krüger och Folcher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifstidsfängelse. På Åbo slott, der han förvarades, inlät
han sig i otillbörlig förtrolighet med en af sina väninnor,
och då fruktan deraf började visa sig, vigde han sig sjelf
med henne i fängelset. När ryssarne 1713 började
öfversvämma Finland, flyttades Schæfer till Sverige och dog i
fängelse på Gefle slott 1728.
§ 150. Religionsprocesser emot Laurbeck, Krüger och Folcher.
I mera direkt sammanhang med pietismen stodo de
oroligheter, som äfvenledes i Åbo framkallades af theologie
licentiaten och adjunkten Isak Lauebeck, hvilken hade gjort
sina studier vid det för pietism misstänkta universitetet i
Altdorf. Han blef anklagad för sina irriga satser och af
domkapitlet i Åbo dömd till afsättning från sin
akademiska tjenst, prestembete och licentiatvärdighet. Kgl.
senatens bref till konsistorium i Åbo af den 9:de Okt. 1708
icke blott stadfäste domen, utan skärpte den i så måtto,
att en klausul, innehållande utsigt för den dömde att vinna
nåd och befordran, om han gjorde af bön och afsvure "alla
fanatiska och pietistiska meningar och ordasätt", uteslöts
ur domen, hvarjemte det tillägg gjordes, att Laurbeck
inför hofrätten i Åbo skulle ställas till ansvar för "
sidvörd-nad mot förmän" äfvensom för "grofva, osanna och
olide-liga tillmälen samt många svåra injuriöse ord" i sina
skrifter.
Samtidigt förekommo inom Sveriges östersjöprovinser
religionsprocesser af enahanda anledning. Pastorn vid
Jakobs kyrka i Riga Theodoe Keugee hade anstält collegia
pietatis på söndagseftermiddagarne. Anklagad inför
konsistorierna i Riga och Pernau såväl härför som för
åtskilliga irrläror, blef han redan 1704 dömd till afsättning. Men
en i Stockholm nedsatt kommission, bestående af både
prester och lekmän, afgaf det utlåtande, att "fastän Kruger
uti några mål befunnes hafva felat, öfverilat sig och
ovarsamt talat", så hade han dock icke förtjent att afsättas,
hvaremot de begge konsistorierna gjort sig skyldiga till
"varning och påminnelse", derföre att de "förhastat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
