- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Senare delen (1693-1886) /
31

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 159. En kommission nedsättes att döma i målet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehafvare, hvartill en och annan af de anklagade skulle hafva
gjort sig skyldiga, i det de " kallat dem köttslige och
oomvände, som hafva lärt sin theologi af böcker och icke af
den Helige Ande". Med anledning häraf förklarade
Wolker, att han "i enfaldighet tyckte så, att den, som intet
är en rätt lem och en kristen, kan intet vara lärare".
Erkebiskopen genmälde: " Så tala alla de, som kallas pietister,
och detta deras tungomål, så väl som annat mera, röjer
dem". Wolker vidhöll dock, att om någon "ogudaktigt
lefver, kunde han intet vara en rätt lärare", hvarvid Humble
invände: " Guds ord skiljer personen och embetet, men Wolker
intet". Erkebiskopen förklarade det icke vara hvarken
kristligt eller uppbyggligt att ideligen lasta predikoembetets
innehafvare. "När Wolker säger", yttrade han, "att här finnas,
prester, som äro ogudaktige, girige, köttslige o. s. v., hvem
talar man då om? Finnas de i den församlingen, jag vistas
uti, bör jag varna dem; äro de utom församlingen, så dömer
jag intet en annars tjenare; gör någon förargelse, så bör
man det angifva och icke ensidigt eller ohemult döma."
Derpå framstäldes det spörsmålet, huruvida "en, som håller
sig sjelf för omvänd, säger sig hafva lärt uti den Helige
Andes skola och tror sig viss om den Helige Andes
upplysning, eger större framsteg i Guds kunskap än annat
folk". Wolker svarade, att han "det har lärt af Lutherus".
Erkebiskopen invände: "Man kan påminna sig, hvad
Lutherus skrifvit derom, men är till aktande, på hvad tid
Lutheriis skrifvit; kan ock icke allt lämpas till oss, som
är skrifvet i hans tid". Det är icke heller nog att vara
from och gudfruktig, utan u den som vill rätt förklara Guds
ord, han måste förstå språket, i hvilket det är skrifvet, samt
bruka dertill tjenliga medel; annars kan det lätt komma
derhän, att man intalar någon en mening, som icke är
grundad i Guds ord".

Till sist begärde erkebiskopen, att Wolker "som en
samvetsmän" ville bekänna, "om han finner några
synnerliga meningar hos sig", om han gått omkring i husen för
att utsprida sådana bland andra, och om han författat
några skrifter. Wolker svarade, att han icke gått omkring
i husen, men att han "vid ständernas sista sammankomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free