Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 163. Sicklamålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häfdatecknare, hvilken från 1716 var kyrkoherde i Klara
församling ända till sin död 1744, samt Heemaij Scheödek och
Andeks Båld. Af de begge sistnämnda var Schröder vid
denna tid kyrkoherde i Katharina, men blef 1729 biskop i
Kalmar, der han dog den 12:te Januari 1744. Den berömde
predikanten Anders Båld hade sedan 1716 varit
komminister vid Stockholms storkyrka. År 1729 befordrades han
till prost och kyrkoherde på Vermdön, men återkallades
1747 till hufvudstaden såsom kyrkoherde i Katharina, der
han dog 1751. Begge två voro nitiske och fromme män,
som stälde sig i ett vänligt förhållande till den pietistiska
rörelsen.
Kommissionen höll icke mindre än 40 sessioner, och
forhandlingarne fortgingo från hösten 1723 till våren 1725.
Att i detalj redogöra för allt, som dervid förekom, torde
icke vara nödigt. Blott så mycket må nämnas, att
Cedersparre hufvudsakligen var den, som förde de anklagades
talan, hvarvid han ådagalade mycken dristighet och stort
sjelfförtroende samt icke sparade på bittra utfall och svåra
beskyllningar mot sina vedersakare. Utom allt hvad han
muntligen anförde, ingaf han ett vidlyftigt skriftligen
affattadt utlåtande, hvari han uttalar sin förvåning öfver, att
en sådan gudaktighetsöfning, som den i Sickla förehafda,
kunde anses "för ett misstänkt och oskickeligt väsende".
Han söker ock försvara, hvad som skett, med åberopande
af det allmänna prestadömet. "Alla rätte kristne äro ju",
säger han, "såsom andelige prester i kraft af Kristi dyra
återlösning ej allenast privilegierade och berättigade, utan
ock förmedelst många den Högstes befallningar förpligtade
och skyldige att i all rum, ehvar de gå, sitta eller stå,
tillbörligen och värdeligen, till upplysning och förkofring i
andeliga ting, traktera Guds ord samt åkalla, lofva och prisa
den Högstes heliga namn såväl i enslighet som i andras
närvaro".
Orsaken, hvarfore den inledda undersökningen kräfde
så mycken tid och möda, berodde kanske mest derpå, att
kommissionen^ ledamöter sins emellan icke voro ense
hvarken beträffande vidden af sitt uppdrag eller i fråga om
sjelfva Sicklamålet. Pluraliteten ansåg, att man " borde gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
