Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 267. Augustanasynodens framtidsutsigter. - § 268. Ecclesiastikverket i Lappmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domlighet, men väl att för all framtid söka bibehålla de
svenska afkomlingarne i Amerika vid deras fäderneärfda
lutherska trosbekännelse.
§ 268. Ecclesiastikverket i Lappmarken.
Ett skönt vittnesbörd om större religiös lifaktighet
inom den protestantiska kristenheten har i vårt århundrade
aflagts genom den allestädes vaknade ifvern för
missionsverket bland hedningarne. Äfven svenska folket har
deltagit i detta kristliga företag. Först och främst har man
ihärdigt fortsatt arbetet på Lapparnes kristliga uppfostran.
Från det föregående känna vi de åtgärder, som tid efter
annan vidtogos i sådant syfte. Utom annat, som åtgjordes
i Gustaf Wasas och Karl IX:s dagar, hade man, såsom vi
sett, för kristendomsundervisningens befrämjande i
Lappland, redan under Gustaf Adolfs tid inrättat en Lappskola
i Lycksele och under förmyndarestyrelsen för drottning
Kristina byggt åtskilliga kyrkor och organiserat församlingar
uppe i Lappmarken. På 1700-talet fortgick arbetet i samma
rigtning. Särskildt ansåg man den Skytteanska skolan i
Lycksele icke längre göra tillfyllest för Lapparnes
undervisning i evangelii lära, utan dylika skolor anlades nu på
flere andra ställen, såsom i Åsele, Arjeploug, Jockmock,
Gellivare, Juckasjärvi och Karesuando.
Men detta stationära undervisningsväsende utbyttes i
början af innevarande århundrade mot ett flyttbart. Man
upphäfde nämligen år 1820 vissa af dessa Lappskolor och
inrättade i stället en ambulatorisk undervisning, som skulle
besörjas af missionärer och kateketer. Petrus Læstadius,
hvilken dog 1841 såsom kyrkoherde i Vibyggerå, och som
var en yngre broder till den förut omnämnde Lars Levi
Læstadius,, bestridde missionärstjensten i Piteå lappmark
från 1826 till 1832. Han har i sina till trycket befordrade
journaler öfver missionsresor i Lappmarken, hvilka på sin
tid väckte mycket uppseende och ännu kunna läsas med
stort nöje, på. ett särdeles intressant och lefvande sätt
skildrat förhållandena der uppe i höga norden samt sin
verksamhet och sina erfarenheter såsom missionär, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
