Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 278. Lekmannaverksamhetens frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 78. LEKMANNAVERKSAMHETENS FRUKTER. 279
Samhet. Visserligen nekas icke, att hon äfven har en
ljusare sida. Vid 1879 års prestmöte i Upsala yttrade
erkebiskopen: "Det är alldeles obestridligt, att
missionsföreningarne genom sina sändebud på flere orter åstadkommit
en helsosam väckelse och fört många menniskor in på
salighetens väg; att de gifvit mägtiga påminnelser om
kristendomens bestämmelse att vara något annat och högre än en
blott yttre formsak; att de uppkallat till lif icke få
kristliga verksamhetsarter, som tillförene legat nere eller varit
på ett alltför lamt sätt bedrifna; att de särskildt stegrat
nitälskan för evangelii förkunnande bland icke kristna folk;
och att de för kyrkans tjenare varit en nyttig sporre till
ökad ansträngning, äfven när vänligheten mot dem visat
sig mer än sval. Får man vidare, åtminstone delvis, skrifva
på deras räkning uppkomsten af den senare tidens många
förträffliga anstalter för sjukas, fattigas, värnlösa barns,
frigifna fångars, fallna qvinnors med fleres vård, så måste
tacksamt erkännas, att allt detta varit och är till mycken
välsignelse."
Men å andra sidan framhålles, att den fria
lekmannaverksamheten på samma gång gjort skada i stället för gagn.
Så har hon bland annat gifvit anledning till, att s. k.
böne-eller missionshus blifvit uppbygda, som i sin mån kraftigt
bidragit att åstadkomma split och söndring inom
församlingarne, eller åtminstone att vända en del af deras
medlemmar bort från kyrkan och hennes presterskap till den
särskilda ])önesalen och der uppträdande
lekmannapredikanter. .
Sådana byggnader funnos knappast för 30 år sedan.
Men om sommaren JL854 uppmanade Rosenius sina vänner
i Gefle att byggg> ett bönehus, i likhet med hvad som förut
skett på ett enda ställe i landet, nämligen i Umeå. Rådet
åtlyddes med stor beredvillighet. Redan påföljande år var
bönehuset färdigt och invigdes af Rosenius vid • ett nytt
besök i Gefle. Det dröjde dock temligen länge, innan detta
exempel vann allmännare efterföljd. Men i senare tider
hafva dylika byggnader blifvit allt flere, så att t. ex. inom
erkestiftet deras antal vid 1879 års prestmöte uppgafs vara
icke mindre än 83 och nu torde uppgå till kanske dubbla
detta antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
