Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 278. Lekmannaverksamhetens frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 8. LEKMANNAVERKSAMHETENS FRUKTER. 283
•dan de nästan alla tillhöra partier af olika benämningar
•och äro i opposition emot kyrkan. Jag tror icke det är
möjligt för en kyrkans lärare att göra gemensam sak med
något parti, utan att skada den församling, han är kallad
att tjena. Först och främst komma derigenom de
rättsinnige och mest tänkande i hans församling i tvifvel om
hans egen ställning och blifva ovisse om pålitligheten hos
honom sjelf. Alltså minskas förtroendet till honom, och
dermed har han förlorat ganska mycket. Vidare kommer
han derigenom i direkt strid mot åtskilliga ställen i
bibelordet, t. ex. Rom. 16: 17, 18; 1 Cor. 3: 3; 2 Tim. 3: 1 ff.;
2 Tim. 4: 4, 10, 11. Jude epistel innehåller äfven vigtiga
varningar. Församlingsläraren är sin himmelske mästare
och sin församling den kärlek skyldig, att han aktar på de
varningar och föreskrifter, som i Herrans ord äro gifna.
Allt partisinne skadar och uppräknas bland köttets
gerningar. Partisinnet utsläcker kärleken, söndersliter Andans
band och fördunklar insigten i Guds ord. Det är en kräfta,
som tär på det inre lifvet, i fall det finnes. Äfven i ett
vänligt samtal, om det vänder sig till disputering, så är
välsignelsen för den stunden borta. Derföre bör
församlingsläraren icke utan i nödfall inlåta sig i strid med något
parti, ty derigenom kan ingen nytta ^åstadkommas. Han
har att förkunna sanningens ord med all möjlig
samvets-grannhet, kärlek och saktmodighet samt så klart och
utförligt som möjligt svara dem, som vänligt fråga honom,
men icke att disputera med motståndare’."
Att döma af alla dessa uttalanden från mycket olika
håll, har den fria lekmannaverksamheten inom vår kyrka
redan burit ganska bittra frukter. Och att så gått, borde
icke väcka någon stor förvåning. Ty flere af vår kyrkas
mest klarsynte män hafva tidigt nog förutsagt, hvad som i
•detta afseende skulle komma att inträffa. Men äfven från
andra länder hafva varnande röster höjt sig, som väl
förtjena att påaktas. Särskildt torde vara af intresse att
erfara, hvad våra trosbröder på andra sidan verldshafvet
kunna hafva att förmäla i lekmannafrågan. Här må
derföre ett yttrande meddelas af Augustanasynodens f. d.
president, den förut omnämnde pastor Norelius. Han skrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
