Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 288. Prestbristen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 8 8. PRESTBEISTEN. 295
vention eller åtminstone genom gammal häfd till beloppet
fixerad. Men säden utgick dock in natura, och dessutom
förekommo s. k. jura stolæ och andra löneförmåner, som
till sitt belopp voro mer eller mindre obestämda.
Ett sådant aflöningssätt måste naturligtvis för
löntagaren vara icke blott besvärligt, utan äfven i högsta grad
obehagligt. Ty icke nog med att han, för att icke nödgas
på laglig väg utkräfva sin rätt, ofta måste förlora större
eller mindre del af sin lön, han kom ock genom detta
aflöningssätt i ett för hans embetsutöfning ganska menligt
beroende af sina egna åhörare. I synnerhet gälde detta
om komministern. Hans s. k. kaplansskäppa var
gemenligen högst obetydlig. Stgrre delen af hans lön utgjordes
merendels af s. k. matskott, som han på många ställen
enligt vedertagen sed måste personligen upphemta genom att
resa från by till by, ungefär som tiggaren går omkring
och samlar almosor. Då nu härtill kom, att det väl var
bestämdt, att han skulle hafva matskott, men icke så noga
föreskrifvet, huru mycket det skulle utgöra, så var han i
hög grad beroende af församlingsboarnes godtycke och
måste ofta känna sig frestad att på ett för hans presterliga
anseende högst menligt sätt söka ställa sig in hos sina
åhörare, på det de måtte, såsom det hette, visa sig
"hederliga" emot honom. Man kan ju icke undra på, om detta
för hvarje någorlunda finkänslig natur högst motbjudande
och förödmjukande aflöningssätt afskräckte ganska många
duglige, unge män från att ingå i prestembetet, helst som
den sålunda till stor del i form af ett slags almosa
uppburna lönen för komministrärne ofta var så otillräcklig,
att de icke gerna kunde draga sig fram utan
skuldsättning.
Det blef derföre nödvändigt att tänka på en
förändring både i aflöningssättet och i fråga om lönebeloppet.
Också utfärdades för detta ändamål den ll:te Juli 1862 en
synnerligen välkommen kunglig förordning angående
allmänt ordnande af presterskapets inkomster. Härföreskrefs,
att all särskild betalning för presterliga förrättningar skulle
upphöra, att tionden hädanefter skulle utgå i penningar
efter tioårigt medelmarkegångspris, att jura stolæ øch an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
