Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 305. Presterskapets politiska inflytande. - § 306. Det första allmänna kyrkomötet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dan varit riksdagsman ett par gånger, då han 1829
anstäldes såsom domprost i Vexiö. År 1838 blef han
statssekreterare i ecclesiastikexpeditionen och 1842 statsråd och chef
för ecclesiastikdepartementet. Slutligen utnämndes han i
Februari 1847 till biskop i Vexiö och dog på Östrabo den
12:te Mars 1860 vid 74 års ålder. Heurlin var en
skarpsinnig man och utöfvade ett synnerligen mägtigt politiskt
inflytande såväl inom konungens rådkammare som i
presteståndet, der han efter Wingårds död torde hafva varit den,
som hufvudsakligen ledde besluten i en rigtning, som icke
gerna gaf efter för den nya tidens liberala fordringar.
Det skulle dock icke dröja länge efter Heurlins död,
innan presteståndets politiska magt blef fullständigt bruten.
En mycket vigtig förändring i den svenska kyrkans ej
mindre än i det svenska samhällets hittills varande skick
inträdde nämligen genom den i December 1865 af rikets
ständer antagna och den 22:dra Juni 1866 af konung Karl
XV stadfästade nya riksdagsordningen, som afskaffade
ståndsrepresentationen och dermed också presterskapets gamla
rättighet att utgöra ett särskildt stånd i riksförsamlingen.
Tydligen innebar detta icke blott ett upphäfvande af
presternas urgamla politiska inflytande, utan äfven en ganska
genomgripande förändring i kyrkligt hänseende, enär
presterskapet icke vidare såsom särskildt riksstånd kunde
komma i tillfälle att vid riksdagen uppträda såsom vårdare
af och målsman för kyrkans allmänna angelägenheter. Men
i sistnämnda afseende erhölls dock en vigtig och
betydelsefull ersättning, alldenstund det genom kgl. förordningen af
den 16:de Nov. 1863 inrättade allmänna kyrkomötet
numera äfven grundlagsenligt utgör den hela kyrkan
representerande myndighet, genom hvilken hon eger att i de
mål, som henne angå, uttala sina önskningar och äfven i
vissa fall besluta.
§ 306. Det första allmänna kyrkomötet.
Det allmänna kyrkomötet sammanträdde för första
gången i Stockholm den 3:dje Sept. 1868 och afslutades
den 7:de Okt. s. å. Förhandlingarne leddes af erkebiskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
