Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (479.) 4 mars 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
som i anseende till inspektörsarvodets ringa
belopp måste förena detta uppdrag med
ordinarie lärarebefattning vid
folkskollärareseminarium eller allmänt läroverk, anser,
under sådan förutsättning, förklaringen öfver
det anmärkta förfarandet vara gifven genom
just ’ detta förhållande, som naturligtvis
måste föranleda därtill, att inspektionsresor
under läseterminerna afpassas efter de
tillfällen, som kunna mellan
undervisningsdagarna erbjuda sig till företagande af
kortare resor till närmast belägna stationer».
Linköpings domkapitel framhåller äfven
som den yttersta orsaken till de af
revisorerna anmärkta oegentligheterna de ringa
inspektörsarvodena. »Med hänsyn till den
otillräckliga aflöningen är det nämligen
nödvändigt, att inspektörsuppdraget, så vidt
det ej skall falla i oskickliga händer,
anförtros åt män, hvilkas tid och krafter förut
äro mer eller mindre upptagna af ordinarie
tjänster. Under sådana förhållanden synes
det vara klart, att folkskolornas inspektion
måste ske på det sätt och de tider, som
utan dess åsidosättande kunna vara med
vården af inspektörernas egentliga
ämbetsplikter förenliga.»
Lunds domkapitel finner missförhållandets
hufvudsakliga grund i »den omständigheten,
att, då folkskoleinspektörer förordnas endast
för vissa år i sänder, det svårligen låter
sig göra att för dessa befattningar vinna
fullt kvalificerade personer, med mindre än
att därtill utses sådana,, som innehafva
annat ämbete eller tjänst. Då under sådana
förhållanden folkskoleinspektören har att
jämte detta uppdrag fullgöra sina egentliga
tjänsteåligganden, är han tydligtvis icke i
tillfälle att utan åsidosättande af dessa
åligganden anordna sina inspektionsresor i
sammanhängande följd under en längre tid
och således icke heller på sådant sätt, som
med hänsyn till resekostnaderna kunde för
statsverket medföra den minsta möjliga
utgift.»
Karlstads domkapitel visar genom en
tabellarisk jämförelse, att »antalet resor
ökats i mån af inspektörens beroende af
innehafvande tjänst», så att den inspektör,
»som varit af annan tjänst oberoende,
kunnat för hvarje resa verkställa ett
ojämförligt större antal besök än de öfriga».
Enligt domkapitlets förmenande skulle dess-’
utom de höga resekostnaderna kunna
betydligt förminskas, »om sådan förändring
sker i instruktionen för
folkskoleinspektörerna § l, att inspektörerna icke finna sig
föranlåtna att årligen besöka så många
skolor som möjligt, utan fördela sitt
område på vissa år, och endast undantagsvis,
beroende på omständigheterna, anställa
besök utom det för året bestämda området.
De täta besöken kunna snarare skada än
gagna, just till följd däraf, att i de flesta
fall inspektören redan på förhand känner
tillståndet och alltså möjligen icke åt
besöket anser sig böra ägna den omsorg,
som eljes skulle äga rum.»
Hernösands domkapitel anser sig ej kunna
afgifva annat yttrande än »meddela den
upplysningen, att i de fall, då
folkskoleinspektörerna därjämte hafva andra
befattningar, de icke kunna under längre sam-
manhängande tider vara borta från sina
hem, utan måste fördela skolbesöken på
flera kortare resor».
Visby domkapitel anför såsom förklaring
för de höga reseräkningarna, att
»inspektörerna inom detta stift äro så lågt aflönade,
att de måste tagas ibland personer, som
innehafva annan tjänst, hvars kraf måste
af dem i första rummet "afses».
Inspektörernas egna yttranden gå i
alldeles samma riktning.
Fil. d:r Q. Insulander. Längre resor
vore nog önskliga, men kunna ej fordras,
enär folkskoleinspektören ju icke är en
tjänsteman med aflöning tillräcklig för hans
existens, hvadan han nödgas bereda sig
inkomst for annat arbete, som naturligtvis
också måste utföras på därför bestämda
tider.
Seminarieadjunkten H. E. Herrmansson
har under sin tjänsteutöfning haft för ögonen
icke så mycket besparing af statens medel,
som fast mera uppfyllandet af de förenade
plikter som åligga honom i egenskap af
såväl ordinarie adjunkt vid Uppsala
folkskollärareseminarium som ock tillika
folkskoleinspektör, och då hans förstnämda
hufvudsakliga ämbetsplikt hvarken bör eller
får åsidosättas, men inspektionsresor måste
företagas äfven under seminariets
läseterminer, hafva dessa resor måst blifva korta.
T. f. rektorn F. V. Ämark.
Hufvudsakliga orsaken till att hans inspektionsresor,
ej kunnat blifva färre och mera
sammanhängande är deny att han, som erhållit sitt
inspektörsförordnande under förutsättning
att ej behöfva eller söka tjänstledighet från
sin ordinarie lärarebefattning vid allmänt
läroverk, dock icke velat utan trängande
skäl anordna inspektion i en skola under
hennes ferietid.
Seminarieadjunkten Fr. Laurell. Då
k. m:t förordnat honom, som är adjunkt
vid Uppsala folkskollärareseminarium, att
under åren 1887-92 vara inspektör och
för detta uppdrag tillerkänt honom, förutom
resekostnads- och dagtraktamentsersättning,
ett årligt arvode af endast 800 kronor, så
har det uppenbarligen varit k. m:ts nådiga
vilja och afsikt, att han under nämda tid
skulle sköta båda befattningarna.
Fullgörandet af denna dubbla uppgift
möjliggöres därigenom, a{t han under seminariets
läseterminer i regeln alltid utfor sina
in-spektionsresor på samma veckodagar,
nämligen under tiden från torsdagsförmiddagen
kl. 9 eller 11 till lördagsförmiddagen kl.
10, då han enligt seminariets läsordning
är ledig från undervisning, hvaremot så
många flera undervisningstimmar tilldelats
honom under den öfriga delen af
arbetsveckan. Under den sålunda begränsade
tiden har han på torsdagen kunnat besöka
en skola och på fredagen minst tvänne,
hvarefter han dock ånyo måst resa in till
seminariet. Endast under juni och delvis
under juli har det varit honom möjligt att
företaga några mera sammanhängande resor.
Seminarierektorn E. Jungner förklarar,
att han, som har arman ordinarie
befattning, icke lämpligen kan i samma resa
taga flera än 2 ä 3 skolor, enär han ej
kan vara borta mer än en, två och någon
gång tre dagar hvarje vecka. Då det synes
honom vara ett mindre lämpligt sätt, att
en ämbetsmannakår till ej ringa del aflönas
genom rese- och traktamentsersättning,
föreslår han, att hvarje inspektör erhåller en
bestämd lön i förhållande till distriktets
storlek. Staten skulle tvifvelsutan i mer
än ett afseende tjäna härpå, och
folkskoleinspektören skulle slippa ifrån det
obehagligaste af sina åligganden - att skrifva
reseräkningar.
Läroverksadjunkten Arv. Sundblad har
för bestridande af inspektionen haft två
dagars ledighet i hvarje vecka. Under
terminerna hafva inspektionsresorna i regeln
icke kunnat utsträckas öfver två eller högst
tre dagar. Af arvodet, hvilket utgjort blott
600 kronor, hafva 500 å 550 kronor måst
afstås till vikaries aflöning under
resedagarna, hvartill kommer, att inspektören
för dessas skull nödgats afsäga sig alla
extra inkomster genom privatläsning,
förlorat sina ferier samt under terminerna
måst underkasta sig ett i hög grad ökadt
arbete.
Kyrkoherden C. G. Åström förklarar, att
han städse sökt under hvarje resa
inspektera så många skolor som möjligt varit
utan att brista i noggrannhet oåh utan att
försumma sina plikter såsom kyrkoherde.
Om det årliga arvodet för inspektören blefve
förhöjdt så mycket, att han utan ekonomisk
förlust kunde få tjänstledighet från
innehafvande ordinarie anställning, skulle
resorna kunna ändamålsenligare anordnas.
Kyrkoherden J. E. Janson.
Inspektionsarvodet för distriktet är icke så högt
tilltaget, »att staten kan begära, att detsamma
jämte den besparing, man hittills kunnat
göra på reseersättningen, skall räcka till
att aflöna vice pastor (om sådan ens kan
fås) och på samma gång utgöra en
nöjaktig ersättning för en befattning, som, på
samma gång den mera än de flesta sliter
på hälsa och krafter, är en af de mest
mödosamma, enformiga och med allahanda
obehag förenade».
Serninarierektorn S. Nygren. Äfven inom
de smärre områdena måste inspektionen
fördelas på flera mindre resor, enär de
särskilda skolornas lästid ej infaller på
samma del af den för resorna afsedda
tiden, enär ju inspektionen endast då bör
äga rum, då skolorna äro i full
verksamhet. För de inspektörer, som därjämte
innehafva annan befattning, måste de med
denna förenade åliggandena vålla afbrott i
inspekterandet.
Seminarieadjunkten -O. O. Börjesson.
Resorna hafva företagits under
sommarmånaderna, och har hvarje resa varat två
å tre veckor. Därjämte hafva vid den l
oktober några dagar användts till
inspektion. Men under större delen af året har
inspektören af annan tjänstgöring varit
bunden vid Göteborg, och då har ingen ’
tid kunnat ägnas åt resor. För att bespara
dels hrr statsrevisorer skäl till anmärkning,
dels inspektörerna såväl ett tidsödande,
jämförelsevis onyttigt arbete som framför
allt den eventuella misstanken att vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
