Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (492.) 3 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖF^, bARARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 22.
(492.)
STOCKHOLM, 3 JUNI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., «/4 år 3 kr., V« år 2 kr., V4 år l,2s kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : i landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Gernandts Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret öust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad(= Hstafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2, BO kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Ännu en skolYetercm.
|1| dessa dagar är det jämt ett halft sekel, sedan den man,
«k hvars bild i dag pryder vår tidning, inträdde i ledet bland
dem, som arbeta i folkupplysningens tjänst.
Fredrik August Ekström föddes i Stockholm den 5 januari
1819. Fadern var boktryckerifaktor och härstammade från en
gammal nerkisk rusthållaresläkt.
Sin första undervisning erhöll
Fredrik August i en privatskola
och genomgick därefter Klara
trivialskola.
År 1841 erhöll E.
anställning som biträdande lärare vid
den s. k. normalskolan, inför
hvars direktion han hösten
samma år aflade
skollärareexamen, hvilken berättigade
honom »att äfven i högre
folkskola därefter undervisa».
Under den följande vårterminen
var han anställd som lärare
vid den med normalskolan
förenade flickskolan äfvensom i
Katarina kateketskola.
Samtidigt härmed idkade han studier
både vid fria konsternas
akademi och vid musikaliska
akademien, hvarest han på våren
1842 aflade organistexamen.
Den 31 juli 1842 valdes
Ekström till skollärare och
organist i Floda i Södermanland,
tjänstgjorde 1844-47 som
grufpredikant och lärare vid
Dalkarlsbergs gruffält samt
förordnades sistnämda år af
Västerås domkapitel till lärare vid
Stjärnviks skola i Västmanland.
Denna skola lämnade han år
1881, sedan han innehaft
densamma i 34 år och i nära 40 ~~~~ ~
år utöfvat lärareverksamhet.
Redan 1861 antogs E. till poststationsföreståndare i
Stjärn-vik och blef år 1863 postexpeditör därstädes. År 1881 utnätn-
F. A. EKSTRÖM.
des han till postmästare i Öregrund, hvilken befattning han
tillträdde som pensionerad skollärare och ännu innehar.
Namnet F. A. Ekström är nära förknippadt med de strider
på folkskolans område; som hufvudsakligen genom
seminarieföreståndaren Ekendals åtgöranden uppblossade. Denne liksom den
tidens reaktionära parti ville
nämligen så godt som
öfver-ändakasta eller åtminstone
snedvrida vår genom 1842 års
folkskolestadga organiserade
folkundervisning och i stället
upprätta ett öfver hela landet
utbredt småskolenät med en och
annan s. k. högre folkskola
här och där. Lärarekåren
skulle ersättas med gamla
gubbar och gummor, som kunde
aflönas med »ett pund mjöl i
månaden», hvarigenom äfven
lindring i fattigvårdstungan
kunde beredas. För
genomförandet af denna plan
förmåddes en varm
folkupplysningsvän, grefve Torsten
Rudenschöld, att å Leckö upprätta
en skola för utbildande af 14
å 15»åringar till lärare och
lärarinnor i de föreslagna
småskolorna. Dessa småskolor, i
hvilka det störa flertalet af det
uppväxande släktet kunde
erhålla »all den upplysning det
behöfde», skulle förläggas till
bondstugorna, och öfver
desamma skulle bondgummorna
utöfva tillsynen.
Det var i syfte att bekämpa
dessa planer och omintetgöra
det tillämnade attentatet, som
Ekström år 1857 började
utgifva sin bekanta skoltidskrift Föreningen, l denna uppträdde
han med kraft mot de Ekendalska idéerna och framställde gent
emot dessa ett förslag om en småskoleinstitution sådan den nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
