Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (494.) 17 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖ^ bARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 24.
(494.)
STOCKHOLM, 17 JUNI 1891.
10:6 årg.
Prenumerationspris:
l/i år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Vs år 2
kr., 1U år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker :
i landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhnsgatan 6 (tredje Imsct
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Gernandts Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad(= Hstafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2, 50 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att nu vid hal/årsskiftet visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla sig med
densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft dr och 1.25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket. - Läses af
öfver 8,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - År allmännaste annonsblad
för lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar under 1891 porträtt af framstående
skolmän i regeln en gång i månaden.
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. - - - Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets lärare.»
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
»Hvarje skolråd i hela landet borde på
kommunens bekostnad hålla sig med ett exemplar
af Svensk Läraretidning, på det att
skolråds-medlemmarna skulle kunna bli i tillfälle att
mera än hittills göra sig förtrogna med de
frågor, hvilka äro föremål för deras bedömande.»
I landsorten verkstålles prenumerationen
alltid å närmaste postanstalt. I Stockholm sker
prenumerationen endast å tidningens byrå>
Barnhusgatan 6 (tredje huset från [-Drottning-gatan].-] {+Drottning-
gatan].+} Tidningen hembåres gratis.
Folkskoleinspektionen.
Axplockning ur riksdagsprotokollen.
Våra läsare erinra sig, att kamrarnas
beslut med anledning af k. m:ts
proposition om tillsättande af en
öfverinspektör för folkundervisningen fattades efter
långa öfverläggningar, därunder frågan
skärskådades från olika sidor. Ur de
justerade riksdagsprotokollen återgifva vi
i det följande ett och annat mera
karakteristiskt uttalande från de särskilda
lägren.
Första kammaren.
Om man uppmärksamt genomläser de
förklaringar, som en del af inspektörerna
och domkapitlen afgifvit öfver
statsrevisorernas anmärkningar icke blott vid 1890,
utan äfven vid 1887 års statsrevision,
framgår däraf, att domkapitlen nästan
enstämmigt, och äfven i många fall inspektörerna,
anfört såsom verkligt skäl till, att resorna
måste ske på korta tider, det förhållandet,
att inspektörerna icke kunnat odeladt ägna
sina krafter åt inspektörsverksamheten.
Det ligger i sakens natur, att den
inspektör, som har en annan befattning att sköta
under terminen, t. ex. då han är rektor,
lektor eller annan lärare, eller också har
sin tjänstgöring såsom kyrkoherde i stiftet,
eller hvad annat ban kan vara, icke kan
disponera öfver någon sammanhängande tid.
Detta är dock icke det enda skälet, det
erkänner jag villigt. Andra skäl finnnag.
- - - Men rätta orsaken är
otvifvelaktigt, att inspektörerna hafva annat, att
göra. Att detta är orsaken, erkänna många
och beklaga, att inspektionen måste
anförtros åt personer, som icke odeladt kunna
ägna sig däråt. - - –
Om; jag nu antager, att resorna varit i
flera fall planlöst anordnade - och detta
torde ligga i sakens natur, då det är fråga
om personer, som icke kunna resa när som
helst - och det nuvarande systemet skall
fortfara med anställande af inspektörer, som
hafva äfven andra sysselsättningar, hvarom
jag icke vill yttra mig vidare, så är det
dock möjligt, att besparingar med något
besvär kunna åstadkommas och
förändringar göras, äfven med den nuvarande
orga-| nisationen inom departementet, ty jag kan
icke föreställa mig annat/ än att
folkskole-byråris chef, så vida han är fackman, men
också endast under denna förutsättning,
skulle kunna sätta sig i sådan förbindelse
med inspektörerna, att det lilla, som med
nit för saken kan göras, äfven blefve gjordt.
Under sådana förhållanden skulle
genomförandet af den besparing, som är möjlig
med den nuvarande tillsättningen af
inspektörerna, icke behöfva fordra en särskild
person, hvilken i alla fall icke skulle kunna
åstadkomma allt det, som härvid fordras
af honom, emedan förhållandena lägga sig
däremot. Lektor H. R. Törnebladh.
Jag tror, att man på landet har allt för
liflig kännedom af, huru de vanliga
folkskoleinspektörerna understundom, jag vill
icke säga på något sätt missbruka, men
missförstå sin ställning så, att de i högre
grad blifva befallande, än de skulle vara.
H. E. Törnebladh.
Folkskoleinspektörerna hafva förr haft
till uppgift att ordna själfva skolorna och
se till, att dessa hade lämpliga lokaler. Denna
uppgift förefinnes i allmänhet icke numera,
sedan man fått folkskolorna nybyggda å de
flesta delar af landet. Uppgiften numera
är endast att se till, att undervisningen är
ordnad i riktig anda, och jag tror, att i
den vägen ännu åtskilligt återstår.
Ryttmästaren F. A. Boström,
Då undervisningsväsendet kostar staten
så stora summor, och anslagen för detta
ändamål under de sista 30 åren stigit från
200,000 kr. till 3 å 4- millioner, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
