Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (500.) 29 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30. (500.)
VECKOBLAD FÖ^, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
STOCKHOLM, 29 JULI 1891. 10:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : i landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Oememdt* Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad( = 14stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1kr., dödsannons 2, 60 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndag kl. 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Folkskolereformatorn Torsten Rudenschöld,
store Geijer har en gång yttrat, att om man vill rätt
förstå de mänskliga sakerna, så måste man betrakta dem
med ögon fulla af godhet.
Dessa ord äro såsom sagda
om den man, hvars bild Svensk
"Läraretidnings utgifvare med
rätta ansett böra blifva den
lämpligaste prydnaden för det
50Ö:e numret af svenska
folkskollärarekårens organ. Man
fi n fre f" hos Torsten Rudenschöld
ej Rousseaus bländande
fram-ställningsgåfva, ej Pestalozzis
psykologiska snille, ej
Diester-wegs metodiska konstnärlighet,
ej Grundtvigs själfsäkra
kampa-kraft, men i djupt ursprunglig
uppfattning af folkuppfostran
såsom ett hufvudmedel för den
sociala frågans lösning, d. ä.
för mänsklighetens framtid, står
han helt visst vid sidan af
utlandets pedagogiska stormän
och öfver de flesta af dem.
Hans namn är, jämte vännen
’och medarbetaren P. A.
Silje-ströms, utan gensägelse det
främsta inom dön svenska
folkbildningens historia,
En kortfattad teckning af
hans lif (antagligen den första
som är grundad på en
genomgående granskning af hans
efterlämnade bref och
handskrifter) torde därför mottagas med
intresse. -
1.
Ätten Rudenschöld tillhör
icke den urgamla jordadel,
hvars inflytande hvilar på fäderneärfda besittningar, icke heller den
krigaradel, som under vår stormaktstid tjänade sig upp på slagfälten.
Den vann sin storhet uteslutande genom fredliga förtjänster.
TORSTEN RUDENSCHÖLD.
På gården Rud i Värmland bodde under tiden närmast efter
reformationen bonden Håkan. Hans son Torsten, hvilken var samtida
med Gustaf II Adolf, ärfde faderns gård och yrke.
I nästa led, just vid den tid, då svenska prästeståndet såsom
de ofrälses målsman trädde i spetsen för vår politiska utveckling
och nådde sin högsta blomstring, öfvergaf ätten plogen och
ägnade sig åt kyrkans tjänst.
Bonden Torstens son Håkan
gick studievägen, kallade sig
Haquinus Torstani Eudenius
(efter fädernegården) och blef
kaplan i Lysevik, där han dog
1697. En af hans söner,
Torsten Rudén, uppsteg till
professor och slutligen till biskop,
i hvilken senare egenskap han
1723 och 1726 tjänstgjorde
såsom sitt stånds talman. Han
var utmärkt genom stor
arbetsamhet och grundlig lärdom,
ådagalade en framstående
poetisk begåfning och gjorde sig
genom sitt flärdfria väsen och
sitt ostraff liga lefverne allmänt
älskad och aktad.
Biskop Rudéns söner, hvilka
1719 upphöjdes i adligt stånd,
beträdde ämbetsmannabanan.
Den äldste, Karl Rudenschöld,
en af frihetstidens mest
framstående och tilltalande
personligheter, blef 1761 riksråd och
hindrades endast af sin egen
obenägenhet att vid Höpkens
afgång efterträda denne såsom
kanslipresident, d. v. s. såsom
rikets egentlige regent. Efter
att 1770 hafva blifvit grefve
och 1771 Uppsalauniversitets
kanslär ägnade han sin
återstående lefnad åt vetenskap och
litteratur; han var en af de
första ledamöterna i Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien,
Musikaliska akademien m. m.
Af hans barn har dottern Magdalena förvärfvat sig historisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
