Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (585.) 15 mars 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
SVENSK LÄRARETIDNING
N:r 11
att ett öfverskott verkligen funnes i kassan,
och då det syntes rättvist, att detta öfverskott
komme delägarne på ett eller annat sätt till
godo, hemställde talaren om bifall till
utskottets förslag. (Instämmanden af hrr Fridtjuv
Berg, £. Svensson i Karlskrona, E. Norman, J.
Nydahl och M. Alsterlund.}
Diskussionen var härmed slut.
Talmannens proposition om bifall till utskottets
hemställan besvarades med så godt som
endast ja. Votering begärdes emellertid af
hr N. Jönsson i Gammalstorp. Denna
utföll så, att utskottets hemställan bifölls
med 106 röster mot 68, som afgåfvos för
rent afslag.
Ärendet går nu till första kammaren.
Tyska språket som läroämne vid
folkskollärareseminarierna.
Redaktör C. Bulow har föreslagit, »att
riksdagen ville i skrifvelse till k. m:t
anhålla, att k. m:t måtte tillse, att tyska
språket införes som obligatoriskt läroämne vid
rikets folkskollärareseminarier ».
Denna motion har varit föremål för
långvariga och lifliga öfverläggningar inom
andra kammarens första tillfälliga utskott.
Ärendet afgjordes sistlidne fredag, hvarvid
med 5 röster mot 4 beslöts att hemställa
om afslag å motionen. Minoriteten,
bestående af hrr E. Hammarlund. Jakob
Persson i Arboga, E. Norman och E. A.
Zotterman^ ville på det sätt tillstyrka motionen,
att riksdagen skulle anhålla, »det k. m:t
täcktes på försök låta införa tyska språket
såsom läroämnevjd ett par af rikets
folk-sk ollar ar es^ÉBKr, dock utan att den
nuvarande .pP&rieköfsen härigenom
förlänges». T i
Handelsundervisning.
Med anledning af k. m:ts proposition,
att riksdagen måtte på extra stat för år
1894 anvisa ett anslag af 27,000 kr. till
understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm
handelsskola (Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut), beslöt statsutskottet med 19
röster mot 5 tillstyrka,
att riksdagen på extra stat för år 1894 anvisar
ett anslag af 15,000 kr. att af k. rn:t användas
till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och
grosshandelssocietetens i Stockholm
handelsskola, Frans Schartaus praktiska
handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs
handelsinstitut beträffar, att Göteborgs
stadsfullmäktige och hvad Schartaus handelsinstitut
beträffar, att grosshandelssocieteten i
Stockholm fortfarande till instituten lämna årligt
understöd till minst samma belopp som hittills,
samt på de villkor i öfrigt, k. rn:t kan finna
skäligt bestämma. (Reservation af hrr P.
Andersson i Högkil, H. Andersson i Nöbbelöf, L.
Jönsson i Sandby och C. Andersson i Hamra,
hvilka yrkade rent afslag.)
Första kammaren biföll utan diskussion
utskottets hemställan.
I andra kammaren gaf frågan anledning
till en längre debatt, hvarunder hrr P.
Andersson i Högkil, J. Petersson i Boestad,
L. Jönsson i Sandby, O. B. Olsson i
Maglehult och H. Andersson i Nöbbelöf
yrkade rent afslag. För bifall till utskottets
förslag uppträdde däremot hrr 01.
Jonsson i Hof, S. v. Friesen, civilministern,
Vinkrans, Schöning, grefve Hamilton, A.
Persson i Mörarp, Hedin och Redelius.
Utskottets hemställan bifölls därpå med i
99 röster mot 73, som afgåfvos för rent j
afslag.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Skenninge: Till mötet hade infunnit sig
skolråden samt lärare och lärarinnor från
Skenninge, Allhelgona och Bjälbo skoldistrikt. Med
stöd af dithörande paragrafer i
folkskolestadgan uppmanade ordföranden skolrådens
ledamöter att besöka skolorna och kraftigt
understödja lärarepersonalen i deras bemödanden
för åstadkommande af ordentlig skolgång. Bland
annat beslöts därefter, att skolflaggorna skola
hissas, då skolorna börja och sluta sin
verksamhet, på konungens födelse- och namnsdagar,
på unionsdagen den 4 november, jul-, påsk-,
pingst- och midsommardagen, Luthers,
Engelbrekts, Gustaf Vasas, Gustaf II Adolfs och
Karl Xll:s dödsdagar samt i år den 20 mars
med anledning af Uppsala mötes beslut. Efter
förhandlingarnas slut inbjödos de närvarande
af ordföranden på supé.
Lilla Mellösa, Södm.: Till det gemensamma
mötet den 28 februari hade infunnit sig
samtliga skolrådsledarnöter samt lärare och
lärarinnor. Från lärarekårens sida framställdes
behofvet af två mindre folkskolor och en
småskola inom distriktet, på det den mindre
fördelaktiga hvarannandagsläsningen måtte kunna
upphöra. Därjämte påvisades behöfligheten af
en del undervisningsmateriel samt förbättring
af värme- och luftväxlingsapparaterna. Vid ett
kommande sammanträde skulle skolrådet fatta
beslut i anledning af de väckta förslagen.
Under den långvariga och lifliga diskussionen
visade sig skolrådets vice ordförande baron
Knorring vara en varm vän af skolan.
Barnarp, Jönk.: Förslag till nya lärokurser
skulle af lärarepersonalen utarbetas. I
sammanhang härmed beslöts, att afgångsexamen
hädanefter icke skulle medgifvas barn, som
ofullständigt genomgått skolkursen. Skurning
af skollokalerna skall framdeles verkställas en
gång i månaden. För västra folkskolan skall
vattenledning inrättas. På af en lärare
framställd önskan beslöts, att en del pedagogisk
litteratur skall genom sockenbiblioteket
tillhandahållas, och uppmanades lärarepersonalen att
framställa förslag på de arbeten, som man
önskade få inköpta. Ett förslag om ordnande af
hvarannandagsläsning gjordes hvilande på grund
af skolrådsordförandens obenägenhet därför.
Si. Kil, Vrml.: En fem timmars diskussion
utspann sig om förslag till gemensamma
läroböcker, om huru förfaras bör med föräldrar,
som ej sända sina barn i skolan, om eldning
och städning af skollokalerna, om den
kvinnliga slöjdens betydelse samt om tukten i
skolan. Dessa frågors slutbehandling kommer
framdeles att företagas inom skolrådet.
Br/ngetofta, Jönk.: Möte hölls den 28 februari
mellan skolråd och lärarepersonal från
Bringe-tofta, Norra Ljunga och Hylletofta
församlingar. Ett lifligt och sakrikt meningsbyte
uppstod om disciplin och kroppsaga,
ritundervisning, undervisningen om de rusgifvande
ämnena, skolflaggors anskaffande m. fl. skolfrågor.
Sammanträdet ådagalade ett godt och förtroligt
förhållande mellan skolråden och
lärarepersonalen. Efter sammanträdets slut inbjödos de
närvarande på supé hos skolrådsordföranden.
Väster-Färnebo, Vstm.: Önskningar uttalades
därom, att läraren ej genom för långa läxor
eller läsning utöfver den föreskrifna tiden
öfver-ansträngde barnen. Uppflyttning till högre klass
bör ske efter visad flit samt kunskaper i
hufvud-ämnena. I småskolan böra ej för unga barn
intagas utan skolrådsledamots medgifvande.
Or, Älfsb.: Om ringa intresse för skolan
tyckes vittna, att till mötet infunnit sig endast en
lärare och en lärarinna samt två skolrådsleda-
möter. På många år har heller icke försports,
att hvarken ordförande eller ledamöter i
skolrådet besökt skolan.
Karlskoga, Öreb.: Man öfverlade om
fortsättningsskolor, om läroböcker och om
undervisningen rörande de rusgifvande ämnena. For
upprättande af förslag till nytt reglemente
utsågs en kommitté, bestående af skolrådets
ordförande och vice ordförande, lärarne G. Norlin
i Bofors och K. J. Karlsson i Granbergsdal samt
lärarinnan Hilma Forslund i Bregården. Hr
Norlin gjorde framställning om ökad aflöning
åt småskollärarinnorna, hvilken framställning
lifligt förordades af ordföranden och
brukspatron E. Kjellberg.
/./ma, Kpbg: Mötet var besökt af flertalet
skolrådsledamöter samt så många af
lärareper-sonalen, som ej hade laga förfall. Rörande
undervisningen om de rusgifvande ämnena
uttalades bland lärarne den önskan, att några
timmar i följd af den till naturkunnighet
anslagna tiden måtte därtill få användas. Vidare
uttalades önskan om införandet af
linearritning, om medgifvande för lärarepersonalen att
en eller annan dag hvarje termin vara ledig
för åhörande af undervisningen i andra skolor
inom distriktet, om större frihet för läraren i
afseende på tuktens utöfvande, om mera tid
för stafningen i småskolorna. Vid därefter
hållet särskildt skolrådssammanträde fingo lärarne
sina önskningar i hufvudsak beviljade.
Väne-Åsaka, Skbg: Vid sammanträdet, som
hölls den 11 februari, uttalade läraren S.
Hern-qvist sin glädje öfver tillkomsten af
.förordningen om de gemensamma sammanträdena
samt den vissa förhoppningen, att samverkan
mellan skolråd, föräldrar och lärare skulle
medföra rik välsignelse till folkskolans
framåtskridande och samhällets utveckling.
Åker, Jönk.: Till befrämjande af samarbetet
mellan småskolorna och folkskolorna
anmodades folkskollärarne att snarast möjligt göra
besök i småskolorna för att samråda med
lärarinnorna om undervisningen. Ett förslag om
löneförhöjning för lärarinnorna vid
småskolorna skulle framställas vid
oktoberkyrkostämman. Under mötet framhölls vikten af
strängare bestämmelser om barnens uppflyttning
samt nödvändigheten af att söka väcka
föräldrarnas intresse för skolan. Därjämte beslöts,
att barnen själfva skulle köpa alla behöfliga
läroböcker.
Svedvi, Vstm.: Man beslöt hålla därpå, att
alla barn - utom i ömmande fall -
genom-ginge en fyraårig fullständig folkskolekurs,
innan de befriades från daglig skolgång, och att
med tredskande barn laga åtgärder skulle
vidtagas enligt folkskolestadgan. För hvarje
vecka skulle från alla skolor till vederbörande
tillsyningsmän öfversändas rapporter å af
skolrådet tillhandahållna blanketter rörande
skolgång under veckan med uppgift om frånvaro
m. m.
Svartorp, Jönk.: Tjänliga böcker för såväl
barn somo äldre skola inköpas för
sockenbiblioteket. Åskådningsmateriel skall enligt
förslag af lärarepersonalen inköpas. Därjämte
bestämdes, på hvilka dagar den för skolan
inköpta unionsflaggan skall hissas.
Torpa, Älfsb.: Vid det gemensamma mötet
diskuterades ett af folkskoleinspektören
fram-ställdt förslag om ändring af lästiden, så att
fcrtsättningsskolan kunde få fortgå i ett
sammanhang och förläggas till hösten. Om
införande af gosslöjd voro meningarna delade.
Utom de förefintliga lokala svårigheterna ansåg
man, att ämnenas antal redan förut var
tillräckligt stort, och att barnen genom slöjden
komme att dragas för mycket från hemmet.
Om flickslöjdens införande var man däremot
enig. En kommitté tillsattes för anskaffande
af värmeapparater till folkskolan.
V. Ed, Kalm.: Som åskådningsmateriel till
undervisningen om de rusgifvande ämnenas
natur och verkningar skall till hvarje folkskola
inköpas ett ex. af J. Kjellströms »Åtta planscher
framställande alkoholens inverkan på
människans mage med förklarande text».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
