- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
363

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (604.) 26 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 30

SVENSK LÄRARETIDNING.

363

Holmedals-kr^tsen: O. E. Lundén i Sundsby.

Markernas krets: J. F. Meijer i Gustafsfors.

As kontrakts krets: J. Björkman ittEspered.

Höks härads krets: C. E. Olsson i Ö. Karup.
Suppleant: K. Vessman i Veinge.

Skinnskatteberg s-kretsen: J. Rönn i
Uttersberg.

Gemensamma kommateringsregler.

Bland de frågor, som under det fjortonde
allmänna svenska läraremötet i Linköping
diskuterades i sektionen för modersmålet,
var kommateringsfrågan den, som tilldrog
sig det största intresset och gaf anledning
till den lifligaste diskussionen.

Frågan, som i sin helhet lydde så: »Bör
det ej anses önskvärdt, att vid
undervisningen i modersmålets interpunktion y
särskildt användningen af komma, bestämda
och för alla läroverk gemensamma regler
tillämpades?» hade uppställts af lärare vid
Linköpings läroverk och åtföljdes af ett
som manuskript tryckt »Förslag till regler
för kommatering», hvilket utdelades bland
mötesdeltagarna. Vid sektionens
sammanträde första mötesdagen tillsattes en
kommitté med uppdrag att granska detta
förslag, men då den knappa tiden icke
medgaf att underkasta dess ganska detaljerade
bestämmelser någon grundligare behandling,
kom diskussionen hufvudsakligen att röra sig
kring spörsmålet, huruvida för alla
läroverk gemensamma kommateringsregler vore
önskvärda.

Diskussionen inleddes af lektor O.
Klock-hoff, som framhöll olägenheten af att inga
bestämda kommateringsregler funnes. Som
förhållandet nu vore, kunde det inträffa,
att vid samma läroverk en lärare lärde
gossarne att kommatera på ett sätt, en
annan på ett annat. För att afhjälpa den
oreda, som däraf blefve följden, hade man
vid åtskilliga läroverk infört för alla
klasser gemensamma kommateringsregler. Man
borde emellertid nu taga steget fullt ut
och utsträcka gemensamheten så långt, att
den komme att omfatta alla läroverk i
Sverige.

I den följande synnerligen lifliga
diskussionen ställde sig rektorerna Jakobson,
Schwartz och Wcern samt lektorerna
Lindahl och Sahlin på inledarens ståndpunkt,
j betonande vikten af den föreslagna
likformigheten, hvilken för öfrigt borde omfatta
äfven afstafningen.

I motsats till dem ansågo rektor
Sprin-chorn, lektor Fehr och adjunkt H.
Andersson från Stockholm, att frågan ej vore af
större betydelse än att hvarje läroverk
kunde lagstifta för sig. På skolans lägre
stadium vore bestämda regler väl
nödvändiga, men på det högre stadiet kunde man
gärna tillåta större frihet, i synnerhet, som
det vore omöjligt att gifva regler, som
passade in på alla möjliga kommateringsfall.
Lärjungen hade sitt sunda förnuft att
rådfråga och redde sig nog utan en mängd
detaljerade regler. I senaste upplagan af
folkskolans läsebok hade vi för öfrigt fått
ett nytt kommateringssystem, och det vore
olämpligt att nu möjligen få till stånd andra
regler än dem, som funnes där tillämpade.
(Med anledning häraf blef från motsidan

den nya läsebokens kommatering
underkastad en ganska skarp kritik.)

Beträffande sättet för åstadkommandet
af den önskvärda enheten i kommatering
ansåg flertalet, att regeringen borde taga
saken om hand. Då från minoritetens sida
erinrades om den ovilja, hvarmed det
regeringspåbud mottogs, som reglerade
rätt-stafningen, svarades, att ett dylikt missnöje
sannolikt skulle förebyggas, om regeringen,
innan något påbud utfärdades, inhämtade
yttranden från de allmänna läroverken.

Sedan diskussionen afslutats, antogs
genom votering följande af rektor L. M. Wcern
framställda förslag till resolution:

Sektionen anser, att det är högeligen
önskvärdt, att enhet mellan de olika läroverken
vinnes med afseende på interpunktion och
af-stafning, och uttalar som sin mening, att saken
bäst skulle främjas, om regeringen toge saken
om hand och därvid beredde de allmänna
läroverken tillfälle att yttra sig.

Mot den del af beslutet, som innebar
ett uttalande om önskvärdheten af
regeringens ingripande, reserverade sig rektor
Sprinchorn, lektor Fehr och adjunkt H.
Andersson.

Dödsfall.

E. Lindgren f- Folkskolläraren och
organisten i Gällersta Emanuel Lindgren
afled den 14 d:s i en ålder af 55 år. Den
aflidne var född i Bredared 1838, aflade
folkskollärareexamen i Skara 1860,
kyrkosångareexamen året därpå samt
organistexamen 1864. År 1880 tillträdde han sin
tjänst vid Almbro skola i Gällersta. Han
sörjes närmast af maka och en fosterson.

J. Ljungman f. Den 17 d:s afled å
Svartbäcksgatan i Uppsala folkskolläraren
i Vendel John Ljungman under transport
till akademiska sjukhuset, där han skulle
intagas för vård mot maginflammation.
Han åtföljdes vid dödstillfället af sin unga
hustru, med hvilken han endast några år
varit förenad. Sjukdomen lär hafva haft
sin grund i öfveransträngning, framkallad
af en pliktkänsla, som endast sjukdomen
förmådde bryta. L., som i sin ort gjort
sig mycket omtyckt, var vid sitt frånfälle
endast 33 år gammal.

Läraretidnings Sångbol^

och

den enstämmiga sången,

Några uttalanden af pressen i
föreliggande ämne följa ytterligare här nedan.

–- Häftet kommer helt säkert att
fylla ett ofta kändt behof, nämligen att
upphjälpa den unisona sången, som snart
sagdt glömts bort för den mera
konstmässiga kvartettsången. Vi äro lifligt
öfver-tygade därom, att den lilla boken, som i
sig själf är en verkligt värdefull folkgåfva,
således ej endast lämplig vid läraremöten,
snart skall leta sig väg till vårt folk i
gemen samt där blifva värderad och
afhållen. - - - »Hjärtats nyckel heter

sång», och den lilla välkomna boken har
äfven en mission att däri fylla, att den
hos vårt folk skall öppna hjärtan, som
tillslutits, som efter hand förstummats, samt
väcka till nytt lif genom de vackra tankar,
ord och toner, som gjort dessa sånger så
lockande och gedigna.

Stockholms Läns Tidning.

*



»Sånger vid läraremöten» heter ett litet
förträffligt häfte, som medföljer Svensk
Läraretidnings senaste nummer. Häftet
upptager ett 50-tal sånger med musik för
unison sång. Att boken fyller ett behof
kan säkert hvar och en intyga, som
deltagit i möten, gemensamma för de
skandinaviska folken. Det har nämligen ofta
inträffat, att daliskar och norrmän
föredragit sitt hemlands sånger med kraft och
lif, under det svenskarne fått tiga stilla
därför, att sängarne öfvats i stämmor,
hvilka varit så ojämt fördelade eller
äe-fekta, att sång icke kunnat komma i fråga.

Nerikes Allehanda.
#

- - - Svensk Läraretidnings nu
gjorda försök att genom ett godt urval
tillgodose våra skolor (ty vi antaga, att
boken blir spridd icke blott till
prenumeranterna på Svensk Läraretidning utan
äfven till skolorna) hälsas af oss med stor
förnöjelse. Vi anse, att steget är taget i
rätt riktning och rekommendera boken i
allmänhetens benägna hågkomst.

Värmlands Allehanda.
*



- - - Den unisona sången, som
ännu ligger i sin linda, har man genom
denna boks spridning velat låta spira upp
och nå sin blomstring, hvilket nog med
lätthet låter sig göra, när blott första
steget är taget. Ett noggrant urval af såväl
den mest anslående text som ock välkända
melodier torde blifva en ej obetydlig
faktor härtill. Sölvesborgsposten.

*



- - - Önskligt vore, om den
unisona sången hädanefter allmänt utöfvades
af vårt folk, då det af en eller annan
anledning sammankommer, ty äfven detta
skulle i sin mån stärka och upplifva
fosterlandskärleken. Södertelje Tidning.

Breflåda.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,

som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och

adress, lämnas utan afseende.)

F. D-n, Norrköping. Vi hafva till
postverket lämnat lika många ex. af sångboken
som tidningen har prenumeranter för
innevarande kvartal, och postverket är skyldigt att
skaffa hvarje prenumerant ett ex. af boken i
fråga. Skulle sångboken hafva förkommit
under postbehandlingen, hvilket naturligtvis kan
inträffa, är vederbörande postförvaltare skyldig
att hos tidningsexpeditionen md Stockholms
postkontor reklamera felande exemplar. Dylika
utlämnas alltid kostnadsfritt af oss samma
dag rekvisition ingått genom
tidningsexpeditionen. (Däremot kunna vi ej sända boken
direkt till prenumeranten, enär vi ej hafva
ringaste kunskap om, hvilka som äro
abonnenter på tidningen; endast postverket känner
deras namn.)

Inkompetent. Ifall församlingen i fråga
önskar dugliga sökande till den förmånliga platsen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free