Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (618.) 1 november 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r M
93 utan hinder däraf, att hon nämda år
vistats utrikes. Hennes ansökan att få uppbära
pension, äfven för den händelse hon framdeles
skulle komma att ånyo vistas å utrikes ort,
har däremot icke för närvarande föranledt till
något k. m:ts yttrande.
- Ett farligt läge har skolhuset vid Kåfalla
i Nora bergsförsamling. Både gruföppning och
rallbana finnas tätt invid skolans väggar.
Stundom händer att timmerstockar, som på banan
forslas till grufvan, slå sönder både dörrar och
fönster i skolhuset. Barnen löpa också
ständigt fara att bli fördärfvade, så snart de sätta
foten utom skolans dörrar. Ett förslag om
uppförande af ett skolhus å lämpligare plats
har tills vidare fallit.
- En skolplantering är under anläggning vid
Kungsholms församlings folkskola härstädes.
Planteringen omfattar 39 parkträd, 60
prydnadsbuskar och 150 mångåriga örter. Midt
för hufvudingången till skolan är en cirkelrund
grupp, som kommer att prydas med flera olika
växter. Hvarje växt kommer att förses med
etikett, angifvande namn och familj,
hvarigenom de blifva ett lätt tillgängligt
åskådningsmateriel vid undervisningen i botanik.
- Frågan om förändrade lästider vid Växjö
stads folk- och småskolor var under förra
veckan föremål för kyrkostämmans behandling.
Afgörandet af skolrådets i förra numret
omnämda förlag uppsköts och frågan
remitterades åter till skolrådet för afgifvande af
yttrande öfver ett af d:r Goldkuhl framstäldt förslag,
att läsningen i småskolan måtte inskränkas
till fyra timmar pr dag och förläggas till kl.
9-11 och 12-2. För närvarande pågår
läsningen fem timmar.
- Många befattningar hafva tilldelats
skolläraren S. P. Linder.i Märka. Utom det att han
är församlingens skollärare, klockare, organist
och vaccinatör har han blifvit vald till
ordförande i kommunens stämma och nämd (det
senare olagligt), ordförande i
brandstodskom-mittén, god man för tillsyn å förmynderskap,
uppbördsman af prästerskapets löner,
verkställande man i sockenbiblioteksstyrelsen, ledamot
i sparbankskommittén och kassör i Falköpings
kretsförening af S. A. F. I år var han
elektor för val af lekmannaombud till kyrkomötet
och flera gånger har han varit ledamot i
taxeringsnämden. Han har äfven varit ledamot i
kyrko- och skolrådet.
- Sångundervisningen var föremål för
öfverläggning inom Norrköpings
folkskollärareförening i lördags. Det ansågs, att
tonträffnings-öfningar ej borde för mycket inkräkta på
tiden, då sångundervisningens mål vore
uppöf-vande af gehör och röstorgan samt inöfvandet
af ett urval psalmer och sånger, som vore
mönstergilla i både musikaliskt och poetiskt
afseende. Liksom fallet numera är vid all
undervisning utom i katekes, så borde man ock
i fråga om sång gå från det lättare till det
svårare. Man uttalade sig allmänt emot den i
Norrköping hittills använda chevéska metoden.
En kommitté af 7 personer tillsattes för
uppgörande af förslag till undervisningsplan i sång,
hvilket förslag skall föreläggas ett kommande
möte.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvän n er.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Lunds-kretsen: de afgående.
Landskrona ortens krets: dito.
Vins f of s-krets e n.: dito.
Lyngby-kretsen: dito.
Fr and ef or s-kretsen: dito.
Klinte-kretsen: Alfr. Dalin, J. G. Söderberg
och B. G. Rodhe i Göteborg.
N. Gestriklands-kretsen: R. Norén i Bollnäs,
B. G. Rodhe i Göteborg och Alfr. Dalin.
b) Revisorer.
Lunds-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén och
N. Lundahl i Lund.
Landskrona-ortens krets: dito.
Vinslöfs-kretsen: dito.
Lyngby-kretsen: dito.
Frändefors-kretsen: dito.
Klinte-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén och
E, G. Vensell i Vallby.
N. Gestriklands-kretsen: de förut varande.
Tyska språket vid seminarierna.
Västra Gestriklands-kretsen har uttalat
sig sålunda:
Då insikt i ett af världsspråken till det om
fång, att själfstudium på samma språk vore
möjligt, skulle för folkskolläraren öppna en
rikhaltig och gedigen pedagogisk litteratur;
då lärarens större eller mindre vetande och
insikt i denna som annan litteratur återfaller
på skolan och dess lärjungar;
då nästan hvarje folkskollärare och lärarinna
kommer på sådan plats, där en och annan
önskar deras biträde privat för förvärfvandet
af de allra första grunderna i tyska språket -
det språk, som först ingår i läroverkens kurs,
och hvars lärjungar äro strödda öfver
landsbygd som stad;
då en allt lifligare kommunikation fört oss
i närmare förbindelse med den stora tyska
nationen;
då insikt i ett främmande lands språk
be-tydjligt vidgar synvidden ej blott materiellt utan
i ännu högre grad formellt och ideellt:
så vill kretsen uttala sin lifliga och fulla
tillslutning till dem, som yrka på införandet
af en begynnelsekurs i tyska språket vid våra
seminarier.
Vifolka-Valkebo-kretsen har efter ett
inledningsföredrag af pastor K. P. Frost
antagit följande resolution:
Då seminajrieeleven ännu är i behof af
grundligare utbildning i de svenska läroämnena; då
vår egen litteratur har en ej ringa tillgång af
pedagogiska arbeten af framstående författare;
då vår folkskola bör vara nationell och lämna
så grundliga och väl afslutade kurser som
möjligt; dä flertalet af seminarieeleverna
utgöras af obemedlade ynglingar, som måste
bekosta sin utbildning själfva, är ej heller för
dem rådligt nedlägga större kapital på
utbildningen än oundgängligt är: så uttalar sig
mötet på anförda grunder mot tyska språkets
införande vid seminarierna.
Landskrona-ortens krets har uttalat den
åsikt, att en begynnelsekurs i tyska
språket vid seminarierna är önskvärd, särskildt
om en revision af seminariestadgan
angående inträdesfordringarna företages i syfte
att höja de sistnämda. Någon
utsträckning af lärotiden borde ej ske.
Lärjungebibliotek.
Norrköpings-kretsen gjorde i lördags
följande uttalande:
Läraren bör på allt sätt och vid hvarje
lämpligt tillfälle söka väcka intresse för bildande
af nya eller tillökning af redan befintliga
bibliotek och verka för att i dessa största
möjliga utrymme beredes åt för barn och ungdom
lämplig litteratur. Huruvida dessa
lärjungebibliotek böra stå i samband med sockenbib
lioteken, måste vara beroende af lokala
förhållanden; dock synes sådant samband
lämpligast i mindre församlingar.
Beträffande handhavandet af
sockenbibliotekens angelägenheter torde de åligganden, som
nu tillkomma kommunalnämd och kommu
nalstämma, böra öfverflyttas på skolråd och
kyrkostämma, emedan det därigenom blefve
lättare för skolråden att uppfylla föreskrifterna
i § 11 af folkskolestadgan.
För att erhålla medel till bokinköp bör
läraren söka få till stånd ett fast årligt anslag;
men, där detta ej låter sig göra eller ett allt
för ringa anslag beviljas, verka för att bättre
lottade och för folkundervisningen intresserade
personer lämna frivilliga bidrag.
Biblioteket bör företrädesvis omfatta: goda
berättelser af såväl religiöst som världsligt
innehåll, kyrkohistoria (i synnerhet lifsbilder),
historia (allmän och svensk), geografi samt
naturkunskap. Dessa afdelningar böra vid
inköp om möjligt lika tillgodoses, så att ej nå
gon af dem blir gynnad på de öfrigas
bekostnad. Till ledning för urvalet torde kunna för
något år framåt tjäna den katalog till barn
bibliotek, som blifvit utgifven af föreningen
Folkskolans vänner.
Linköpings-kretsen anser, att läraren bör
hos skolråd och andra inflytelserika
personer söka väcka intresse för
lärjungebiblioteks inrättande genom att påvisa deras
betydelse för det uppväxande släktet både
i intellektuellt och sedligt afseende samt
därjämte erbjuda sin tid och sina krafter
för deras skötande.
Landskrona-or tens krets önskar, att
populärt affattade böcker i läseboksform inom
skolans alla ämnen samt passande
tidskrifter må finnas vid hvarje folkskola.
Skinnskatteberg s-kretsen önskar, att
lärjunge- och ungdomsbibliotek inrättas vid
hvarje folkskola; att de nuvarande
sockenbiblioteken ombildas och -tillökas, så
att de må kunna tjänstgöra som
lärjungebibliotek; att medel till dylika bibliotek
insamlas dels på frivillighetens väg, dels
genom anslag af kommunen, samt att
läraren utan ersättning åtager sig blifva
bibliotekarie.
Kongsbacka-kretsen tror icke, att
särskilda lärjungebibliotek kunna upprättas på
landsbygden, utan bör läraren arbeta för,
att till sockenbiblioteken inköpas lämpliga
böcker, och att dessa hållas i fullgodt
skick.
Falu-kretsen vill, att lärarekåren skall
taga kännedom om den litteratur, som kan
anses lämplig för barn och ungdom samt
verka för densammas införlifvande rned
sockenbiblioteken.
Blekings östra krets har uttalat som sin
mening, att då de inom socknarna här och
där befintliga biblioteken innehålla litet eller
intet af för barn lämplig läsning borde
läraren dels genom utfärdande af
anteckningslistor eller på annat sätt söka
åstadkomma ett begynnelsekapital för bildandet
af lärjungebibliotek och dels vid de årliga
mötena mellan skolråd och lärarepersonal
söka utverka anslag för ändamålet.
Halmstads-kretsen: dito.
"fyréfco kretsen anser, att i städerna böra
särskilda skolbibliotek finnas.
Sydöstra Värmlands-kretsen anser
värdet af barnbibliotek tvifvelaktigt, emedan
därigenom barnens hemuppgifter skulle än- |
nu mera försummas och deras hjälp åt
föräldrarna i hemmet blifva mindre.
Däremot ansågs inrättandet af
ungdornsbiblio-tek önskligt.
Åhus-kretsen anser, att om
lärjungebibliotek ej kunna inrättas i de särskilda
skolorna, böra sockenbiblioteken förses med
en för barn lämplig afdelning, hvarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
