- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
597

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (623.) 6 december 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.

N:r 49. (623.)

STOCKHOLM, 6 DECEMBER 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3^kr., */2 år 2

kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker
-SM väl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f m.

Allm. tel. 60 OO.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,

Lösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspris:

25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr.

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummor

SVENSK LÄRARETIDNING utsänder ar 1894 sin
trettonde årgång.

SVENSK LÄRARETIDNING mil framgent som
hittills arbeta för den svenska folkskolans och
folkbildningens höjande^ för enhet och god anda inom
lärarekåren och för förbättring af lärarnes
ställning i ekonomiskt och socialt hänseende. Politiska
och religiösa stridigheter äro strängt bannlysta frän
tidningens spalter.

SVENSK LÄRARETIDNING skall fortfarande
innehålla: /) ledande artiklar, i hvilka dagens
viktigare skolfrågor utredas och granskas pä ett s j al
f-ständigt sätt; 2) pedagogiska uppsatser; 3)
lefnadsteckningar af framstående skolmän (i regeln
porträtt minst en gäng i månaden]; 4] prejudikat
och utslag angående folk- och småskolan, dessas
lärarepersonal samt rörande klockare- och
organistkåren; j") fullständig redogörelse för skolfrågors
behandling vid riksdagen; 6) granskning af
läroböcker och annan skollitteratur; 7) redogörelse för
S. A. JF:s ärenden samt kortare referat från
Skolmöten af skilda slag; S) bref rörande in- och
utlandets skolväsende; g] rikhaltig nyhetsafdelning
(om seminarierna, folkskolan, småskolan^
fortsättningsskolan, folkhögskolan, slöjdundervisningen m. m.);
10) råd och upplysningar i afseende på tolkningen
af gällande skolförfattningar; ii) minneslista för
hrr skolrådsordförande och skollärare; 12] annonser
om lediga tjänster vid folk- och småskolan m. m.

SVENSK LÄRARETIDNING mil, i korthet sagdt,
sätta sina läsare i tillfälle att ständigt följa alla
de mångskiftande företeelserna på uppfostrans och
folkundervisningens område. Lösen skall därvid
städse vara: omväxling och skyndsamhet, pålitlighet
och opartiskhet.

SVENSK LÄRARETIDNING är den största af våra
skoltidningar. Hon kan i följd häraf utförligare
och mera mångsidigt än’ öfriga tidningar behandla
alla undervisningen och lärarekåren vidkommande
spörsmål.

SVENSK LÄRARETIDNING utdelar till samtliga
prenumeranter för 1894 ett supplement till den i
ar utgifna, med stort bifall mottagna
läraresang-boken.

SVENSK LÄRARETIDNING behåller samma
vårdade utstyrsel som hittills. Pris, utgifningstider
m. m. förblifva oförändrade. Prenumeranterna
erhålla sålunda omkring 650 stora kvartsidor jämte
en mängd’ bilagor för det billiga priset af 3 kr.
50 öre. REDAKTIONEN.

Från Allmänna Mkskolläraremötet,

Kristendomsundervisning’ och
utanläsning*.

Mötets första fråga hade följande
lydelse: Hvilken betydelse har inlärande
i minnet vid religionsundervisningen,
och i hvilken utsträckning bör
detsamma äga rum?

Öfverläraren J. G. Söderbergs i
Lidköping inledningsanförande var i
sammandrag af följande innehåll.

1. Inledning.

Svårigheterna vid denna frågas lösning
äro - för så vidt den s. k. utanläsningen
afses - af både teoretisk och praktisk
natur. De förstnämda bero af att
psykologien icke ännu är i stånd att fullt
afslöja de olika förioppen och företeelserna
i själslifvet; de sistnämda sammanhänga
med förhållanden, som längre ned komma
på tal.

I en af frågans väsentliga punkter torde
man dock allmänt vara ense, nämligen uti
att erkänna nödvändigheten af att det,
som i skolan inhämtas, äfven måste
befästas i minnet. Meningsskiljaktigheterna
visa sig däremot, då det gäller att
bestämma, hvad man rätteligen bör förstå
med inlärande i minnet. Af en olika
uppfattning rörande denna punkt följer äfven
olika åsikter angående de förfaringssätt,
som vid undervisningen böra tillämpas i
syfte att inprägla i minnet.

För vinnande af en riktig inblick i
frågan är af nöden dels att fatta
religionsundervisningens mål klart i sikte, dels att
äga en riktig insikt i minnets väsen, dess
villkor och yttringar m. m.

2. Minnet och dess villkor.

Den äldre psykologien har med sin
framställning om minnet såsom en själfständig

själsförmögenhet ledt uppfattningen af
själsfunktionerna på villospår. Ett exempel
härpå är den föreställningen, att minnet
genom flitig öfning, sak samma genom
hvilka medel eller på hvad sätt, kan
stärkas och skickliggöras att med allt större
lätthet tillägna sig hvad slags innehåll som
helst. En annan brist i uppfattningen har
röjt sig däruti, att det ej gjorts en
tillräckligt skarp och bestämd åtskillnad emellan
att äga verklig insikt i en sak och
följaktligen hafva den i minnet på ett
tankemässigt sätt, samt att endast hafva den i
minnet mekaniskt. Man har antingen
förbisett, att orcfaiinne och sa&minne icke
gifvetvis äro ett och detsamma, eller ock
har man haft den föreställningen, att det
ordagranna inlärandet i minnet skulle om- ,
sider under alla förhållanden af sig själft
alstra insikt och begripande.

Den nyare, på en mera omfattande
erfarenhet stödda psykologien rättar en dylik
missuppfattning. Enligt den är minnet till
sin ena sida, innehållssidan, detsamma som
summan af alla i själen upptagna
föreställningar, kunskapsbilder och begrepp
m. m., och å andra sidan detsamma som
själsinnehållets reproducerbarhet.

Då nu själslifvet får sitt innehåll dels
direkt från yttervärlden genom
sinnesåskådningen, dels genom inre tankeakter (utan
sinnenas omedelbara förmedling), så följer
däraf, att man med hänsyn härtill kan
skilja emellan olika slag af minne, såsom
synminne, hörselminne, minne af
tankeakter, känslor, viljerörelser o. s. v.
Minnet af ett ord eller af en ordföljd kan
sålunda vara allenast ett minne af ljud och
tecken, ett hörsel- och synminne.

Af helt annat slag är det minne, som
står i den intimaste förbindelse med
tankeverksamheten och som beror på den
logiska förbindelsen mellan föreställningarna:
sakminnet eller tankeminnet.

Hufvud villkoren för det mekaniska min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free