Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8. (634.) 21 februari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
SVENSK LÅKAKETIDNING.
N:r 8
da skolor och dymedelst för hvarje af
dessa erhållit i understöd af allmänna
medel ett belopp af 75 kronor. Oegentligt
synes det dock vara att kalla hvarje grupp
folkskolegossar, som undervisas i slöjd
fyra timmar i veckan, ofta af folkskolans
lärare och i folkskolans lokal samt på tid,
som är bestämd för arbetet i denna, för
en särskild skola.’ Rättare torde det vara
att kalla en dylik grupp, hvad den i
själfva verket är, nämligen afdelning af en
skola.
Af det sagda torde emellertid den
slutsats kunna dragas, att det för en
någorlunda jämn och rättvis fördelning af
anslaget till främjande af
slöjdundervisningen är nödvändigt, att understöd till denna
undervisning får utgå äfven för afdelning
af skola, och att sålunda föreskriften i
nådiga kungörelsen den 11 september 1877,
att understöd af allmänna medel till
slöjdundervisningen skall utgå för hvarje skola,
förändras därhän, att sådant understöd
förklaras utgå för hvarje skola eller afdelning
af skola.
*
Därnäst torde den frågan böra tagas i
skärskådande, om ett bestämdt antal af i
slöjdundervisningen deltagande gossar bör
föreskrifvas som villkor, for att understöd
af allmänna medel till nämda undervisning
skall få utgå till skola eller afdelning af
skola.
Under år 1892 funnos på landsbygden
ej mindre än 170 skolor, ^ hvilka de
slöjdandes antal understeg 10. Det torde
kunna med skäl ifrågasättas, huruvida, om
i en skola ett så litet antal vill begagna
sig af slöjdundervisningen, nyttan af denna
motsvarar de kostnader, som därpå
nedläggas, och om staten bör understödja den,
då i ett skoldistrikt ett så ringa intresse
finnes för densamma, att endast så få vilja
göra sig den till godo.
Under samma år funnos i städerna 74
slöjdgrupper eller skolor, i hvilka
elevantalet understeg 16, nämligen
5 med............... 6- 8 elever
11 » ............... 9-10 »
58 > ......______ 11-15 »
I en stad, där de slöjdandes antal
nämda år uppgick till 216, indelades dessa i
ej mindre än 19 grupper, i en annan stad,
där de slöjdande voro 147, fördelades
dessa i 12 grupper.
Häraf torde kunna slutas, att
slöjdundervisningen i åtskilliga städer är
anordnad på ett sätt, som gör statsverkets
utgifter därför onödigtvis stora.
För att statsbidrag till främjande af
undervisning i slöjd må medföra ett så
omfattande gagn som möjligt, och statsverket
ej onödigtvis betungas med utgifter därför,
torde det således vara nödvändigt att
bestämma det minsta antal slöjdande gossar,
som skall finnas i skola eller
skolafdelning, för hvilken skoldistrikt har rätt att
af allmänna medel uppbära understöd till
bekostande af undervisningen i slöjd.
Enligt de ofvan omtalade uppgifterna
från de särskilda skoldistrikten funnos år
1892 på landet
6 skolor med 4 slöjd, gossar o. därunder,
8 » »5 slöjdande gossar
28 » » 6 » »
19 » » 7
53 » » 8
56 >. » 9 > »
81 * » 10 » »
365 » » 11-14 » »
S:a616
Hade det nu varit föreskrifvet, att minst
15 gossar, som deltogo i
slöjdundervisningen, skulle finnas i en skola, för
hvilken skoldistrikt finge uppbära understöd
af statsmedel till sagda undervisning, hade
ej mindre än 616 skolor måst undantagas
från dem, för hvilka dylikt understöd
kunde erhållas. Därigenom skulle dock
ifrågavarande undervisning lidit allt för stort
afbräck, då många skoldistrikt, i hvilka
behofvet af undervisning i slöjd är
kännbart, äro för fattiga att utan
statsunderstöd bekosta sådan undervisning, och då
barnantalet i åtskilliga skolor i dessa
distrikt är så litet, att det, så länge
deltagandet i slöjdundervisningen ej är
obligatoriskt, kunde vara svårt, ja, omöjligt att
uppbringa de slöjdande gossarnes antal
till’ 15. Däremot torde det ej vara
förenadt med allt för stora svårigheter att i
skoldistrikt, där det finnes ett verkligt
behof af och lefvande intresse för
slöjdundervisning, uppnå antalet 10.
Om det stadgades som villkor för
erhållande af statsunderstöd till
slöjdundervisningen för en skola, att minst tio af
lärjungarne skulle däri deltaga, komme
visserligen åtskilliga skoldistrikt att förlora
det understöd, de hittills uppburit, men
dels torde det ej vara skäl att både stat
och kommun underkasta sig stora
uppoffringar för undervisning i ett ämne, om
endast ett ringa fåtal vill begagna sig däraf,
dels torde det ej kunna anses som
menligt för slöjdundervisningen öfver hufvud
taget, om understöd till nämda
undervisning ej får uppbäras för sådana skolor, i
hvilka de slöjdande ej uppgå till 10.
. Då fråga blir om skolafdelning, torde
däremot antalet 10 vara för litet. Blefve
det föreskrifvet, att minst så många
slöjdande skulle finnas i den skolafdelning,
för hvilken skoldistrikt hade rätt att
uppbära sådant understöd, hvarom här är
fråga, skulle skolråden frestas att indela
de slöjdande i grupper med omkring 10
i hvardera, helst som de kunna stödja sig
på den af många hyllade åsikten, att
slöjdgrupperna måste vara små, om
undervisningen skall medföra goda resultat. Men
då erfarenheten lärt, att ett större antal
slöjdande med framgång kan undervisas
tillsammans af en lärare, vore en sådan
anordning af slöjdundervisningen mer än
behöfligt ’betungande för statsverket. I
många skoldistrikt förekommo ock år 1892
skolor eller grupper, hvari antalet
slöjdande, som undervisades tillsammans,
öfversteg 10. Så funnos nämda år i städerna
58 grupper eller skolor med 11-15 elever
32 » » » » 16-20 »
27 » » » » 21–25
18 » » » » 26-29 »
Under sådana förhållanden synes det,
som om elevantalet i en skolafdelning, för
hvilken understöd af allmänna medel till
slöjdundervisningen får uppbäras, utan fara
skulle kunna bestämmas till 15.
*
Enligt de från de särskilda
skoldistrikten inhämtade uppgifterna undervisades
under 1892 på landsbygden 24,753
gossar i slöjd. Dessa voro fördelade på
1,404 skolor, af hvilka
170 hade .........." l- 9 elever
446 » ____...... 10-14- »
300 » ............ 15-19
240 »............ 20-24
124 » ...._....... 25-29
96 » _______ 30-44 »
24 » ..........- 45-59
3 »............ 60-74 »
_________l »............ 75-89 »
Summa 1,404.
I städerna deltogo samma år 9,513
folkskolegossar i slöjdundervisningen. Dessa
voro fördelade i 297 grupper och skolor,
nämligen:
9 med ._............. l- 9 elever
56 » ____........ 10-14 »
36 » ............... 15-19
29 »............... 20-24
21 »............... 25-29
82 » ............... 30-44
43 »............... 45-59
9 » _____....... 60-74
4 »............... 75-89 »
7 »............... 90-104 »
_______1__ »............... 180
Summa 2977
De större af dessa grupper och skolor
hafva naturligtvis såväl på landsbygden
som i städerna varit indelade i mindre
arbetslag.
Enligt de meddelanden, som af
lands-höfdingeämbetena lämnats till
ecklesiastikdepartementet, utanordnades under år 1892
till vederbörande skoldistrikt 121,266 kr.
62 öre för 1,624 skolor. Omkring 80
skolor och grupper synas sålunda under
år 1892 af en eller annan anledning ej
hafva erhållit understöd af statsmedel till
undervisning i slöjd.
Tillämpade man de ofvan föreslagna
villkoren för erhållande af understöd utaf
allmänna medel till slöjdundervisningen på
förhållandena, sådana de voro år 1892,
eller på samma antal slöjdande och med
den fördelning af dem i skolor och
grupper, som här ofvan är angifven, skulle på
landsbygden 1,391 och i städerna 545
skolor och skolafdelningar kunnat komma
i åtnjutande af ifrågavarande understöd.
Den därtill behöfliga anslagssumman skulle
hafva uppgått till 145,200 kr. eller
omkring 23,930 kr. mer, än som under
nämda år verkligen utanordnats för ändamålet.
Häraf får dock ingalunda den slutsats
dragas, att den föreslagna ordningen skulle
medföra större proportionerlig kostnad än
den gamla. Att den faktiska kostnaden
för 1892 stannat vid ett belopp, som
understiger den summa, hvartill man skulle
hafva kommit med tillämpning af den
föreslagna ordningen, eller 145.200 kr., beror
dels därpå, att af någon anledning icke
alla de 1,624 skolor, för hvilka statsbidrag
utanordnades under nämda år, erhöllo 75
kr. hvar, dels ock hufvudsakligen därpå,
att de särskilda skoldistrikten ej uti vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0098.html
