Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (635.) 28 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
Låsning för folket, utgifven af Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande. 4:e haft.
1893. 30 öre.
Schwedens Natur und Sehenswiirdigkeiten.
Einige Winke fur Reisende in »das Land der
Mitternachtsonne». Sthm, Svenska
Turistföreningen. Pris 50 Pfennige.
Reformköket af Ikke Koch. Sthm, Gustaf
Chelius, l kr.
Bokbinderiflrman F. Beck $ son 1843-1893.
Med porträtt af firmans grundläggare.
Världens religioner af d:r G. T. Bettany.
2:a haft. 50 öre.
Underbara Resor, berättade af Jules Verne.
II serien. Haft. 3-8 ä 25 öre.
Historiska mcdeltidsromaner af G. Georg
Starbäck. Haft. 5-8 ä 25 öre.
Dansk Sproglcere af Kr. Mikkelsen.
Köbenhavn, Lehmann & Stage. 4:e haefte. l kr.
Några tankar om en af Sveriges största
näringar. Af N. G. Sörensen. Sthm 1894.
Verdandi. l:a haft. 75 öre. -
Djurvännernas Tidning. N:r 2. (2 kr. pr årgång.) -
Nordisk Tidskrift. l:a haft. - Nu och
Då. Prof häfte. * (Pr årgång 2: 50.) -
Tidskrift för skogshushållning. 4-.e haft. -
Skogsvännen. N:r 4. - Bigården. N:r 1. (l kr.
pr årgång.) - Hushållet, praktisk tidskrift för
fruar och fröknar. (2 kr. pr årgång.) - Käns
a-koulun Lehti (Folkskolebladet). Helsingfors
1894. N:r 1. - Hålsovännen N:r 1-4. (Pris
2 kr. 50 öre för årgång.) -
Slöjdundervisnings-blad från Nääs. N:r 1. (l kr. pr årgång.) -
Dagny. l:a haft. - Fotografisk Tidskrift. N:r
4. (6 kr. 50 öre pr årgång.)
Fria ord.
Sammanslutning.
Det kraftigaste, ja i många fall snart sagdt
det enda medlet, som folkskolans lärarekår h ar
mot de undantagsställningar och
inskränkningar i gällande författningar, hvilka nu från visst
håll förspörjas, är enighet och sammanslutning.
I detta syfte verkar med godt hopp om
framgång Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Hennes framgång är den enskildes i lika hög
grad som hela kårens. Äfven från det håll,
där man just icke tager mycken reda på
folkskolan och hennes arbete, hafva läraremötena
med där hållna föredrag och diskuterade
frågor väckt en viss uppmärksamhet.
Man ser tydligen, att lärarekåren är
framåtgående och framåtsträfvande. Ja, arf mer, man
förvånas öfver den pli och reda, som i
allmänhet utmärka våra skolmöten. Lärarne äro ej
längre passiva utan aktiva deltagare i
läraremötena.
De allmänna drag, som utmärka
lärareföreningen, återspegla sig äfven på den enskilde.
De lärare, hvilka icke ingå i lärareföreningen
eller besöka skolmöten, göra i inånga
hänseenden förluster, på samma gång de lämna sina
medbröder i sticket att strida, kämpa och
uppbära orättvisor, medan de själfva i lugn njuta
frukterna. I krig kallas sådant handlingssätt
feghet.
Måtte därför en hvar lärare arbeta på, att
allmänna föreningen går framåt både utåt och
inåt, att medlemsantalet ökas och att intresset
må blifva större!
Då härjedalingarne icke dra sig att färdas
ända till 11 mil för att komma till ett
läraremöte, måste de i mellersta och södra Sverige
känna sig slagna, som en och annan gång
klaga, att mötet ej var »centralt förlagdt», och
de således ej kunde komma.
Det är klart, att ju större föreningen är,
desto mera väger hennes uttalanden, och ju
större blifva hennes resurser. En gång i
framtiden, då den närvarande folkskolans historia
skrifves, kommer lärareföreningen tvifvelsutan
att nämnas som en viktig faktor. Må det
blifva vår uppgift att under 1894 få upp
medlemsantalet i S. A. F. till 5,000!
Framåt bör vara vår lösen inom
lärareföreningen, ty stillestånd är tillbakagång och död.
Gt.
Kofodersfrågan.
I n:r 8 af §vensk Läraretidning uttalar
redaktionen den förmodan, att önskan om
ko-fodrets utbytande mot 100 kronor är allmän
inom lärarekåren. Detta är dock icke
förhållandet. Norrland torde utgöra ett undantag
härifrån. Det utskott, som föregående år
behandlat motionen, har i sitt utlåtande angifvit
orsaken, nämligen att lärarne i södra och
mellersta Sverige skulle vinna på förändringen,
under det att de norrländska lärarne förlorade.
I Norrland födes ingen ko för 100,kronor pr
år. Om för närvarande äfven dar många
lärare, som nu hafva kontant ersättning, skulle
vinna 10 ä 20 kronors förhöjning genom
regleringen, så göra de likväl en förlust, då
rättigheten att begära kofoder in natura upphör.
Det är underligt, att ingen motionär
föreslagit, att riksdagen måtte besluta om en bestämd
mängd hö och halm, fullt tillräcklig åt en ko
för året, samt att kommunerna sedan finge
lösa detta foder efter markegångspris. Detta
synes oss vara den enda rätta lösningen af
kofodersproblemet.
Till följd af lifsförnödenheternas högre pris
i Norrland, råder förut en ojämnhet i
löneförmåner mellan de norrländska och syd- eller
mellansvenska lärarne. Denna ojämnhet skall
i och med en reglering af kofodret enligt
motionen än ytterligare stegras till de förres
nackdel. Lärare i Helsingland. /
Utlandet
Skolor i stället för fängelser. Att
brottsligheten aftager i samma mån, som en verklig
folkupplysning gör framsteg, har man ofta
varit i tillfälle att erfara. Men att en folkskola
bokstafligen rest sig på ett obehöflig! fängelses
ruiner är dock en mycket sällsynt tilldragelse.
I London har emellertid ett dylikt fall helt
nyligen inträffat. Denna stads hittills största och
dyrbaraste kommunal-folkskolehus, som är
afsedt för 2,150 barn och har kostat öfver en
million kronor, har nämligen blifvit uppfördt
på samma plats, där förut ett fängelse stått.
Vid invigningen af detta folkskolehus, det
19:e under år 1893 på kommunens bekostnad
uppförda och det 424:e af samtliga Londons
kommunala folkskolehus, visade den blifvande
härskaren öfver det brittiska väldet, prinsen af
Wales, åter sin sympati för de djupa leden
och sitt intresse särskildt för folkskolan genom
att hålla ett invigningstal om
folkupplysningens betydelse. Han framhöll därvid det
faktum, att folkupplysningen steg för steg gjorde
fängelserna öfverflödiga. Ensamt i London
hade under de senaste åren tre fängelser
såsom obehöfliga kunnat stängas.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Malin. 1) Vid obotlig sjukdom erhålles full
pension, därest lefnads- och tjänsteåren
sammanräknade utgöra 85. 2) Beror på lefnadsårens
antal. 3) Nej. 4) Vid Stockholms folkskolor
användes d:r Alfr. Bergs räknelära,
Berg-Lindens naturlära samt Erslevs geografi. 5) Ännu
icke bestämdt.
Tove. 1) Ja. 2) Ja, den som aflagt
organistexamen före den 8 dec. 1881, behöfver ej hafva
betyg i pianospelning. 3) Ja. 4) Omöjligt att
säga. Beror på myndigheternas yttrande. 5)
Extra nådar sökes hos k. m:t.
Jöns. 1) Ja; att detta är meningen framgår
ännu tydligare af den kungl, propositionen, som
återgifves i förra numret. 2) Troligtvis ej.
Mjolner: I kol. 27-28, såvida de icke
tillhöra kol. 16 utan kol. 17.
Missnöjd. Något tydligt prejudikat härom
finnes ej.
22 B. C. 1) 91 procent af hel pension (d. v. s.
af 525 kr.) 2) Likaledes 91 procent. (Hel
pension i sistnämda fall, därest obotlig sjukdom
föreligger.)
Karolus. 1) Nej. 2) Naturligtvis ganska olika
i olika delar af landet.
Björn. Ett förslag till flaggdagar finnes
åter-gifvet under »Fria ord» i denna tidning n:r 14
år 1892.
Leo. 1) Dito. 2) Se förra numret samt ett
utslag i dagens nummer!
N. P. N. Förste läraren d:r Sv. Nilsson, adress
Nikolai folkskola, Stockholm, lämnar närmare
upplysningar rörande ventilationsanordningar i
gamla skolsalar.
ZX. 1) Ja. 2) Efter årets taxa.
Slutuppgörelse sker, efter det markegångstaxan för
året utkommit. 3) Ja. 4) Intetdera. 5) Nej.
G. K. a. Nej.
Sexton år. 1) Han förlorar rätt till pension,
därest ej k. m:t lämnar särskildt medgifvande.
2) Mot insändande af 60 öre låter redaktionen
verkställa undersökning härom. 3) Ja. 4) Ja.
Adolf i G. Cohrs" »Atlas öfver Sverige» är
ganska fullständig men upptager ej alla
sockennamn. Å Mentzers »Atlas öfver Sveriges län»
äro alla socknar upptagna, men denna atlas
är betydligt föråldrad (tryckt 1869).
E. A. A. Ja, dylik pension kan utgå enligt
§ 13. Ifall Ni letar genom våra förteckningar
på Pensionsbref, skall Ni finna de önskade
uppgifterna.
Charles. 1) Till kommissionären i
vederbörande departement. (Hans namn behöfver ej
angifvas.) 2) Se denna tidning n:r 5, sid 60!
G. K. Dito.
Hemming. 1) Nej. 2) Inspektören bör
åvägabringa ändring i detta förhållande.
Lungsot. Skolrådet kan härom ensamt
be-slnta.
Bibliotekarie. Se breflådesvar i n:r 2 samt
annons i n:r 8 af denna tidning!
Minneslista.
Mars.
3. Stockholms folkskollärareförenings möte
i Stockholm.
- Nyköpingskretsens möte i Nyköping.
15. Senast denna dag äger lärarepersonalen
vid folk- och småskolorna utfå första
kvartalet af lönen. (K. kung. l8/n 87.)
Familjenotiser.
Födde.
Matilda och Efr. Karlssons dotter, Skafböke
skola, 12 febr.
Amalia och Alfred Stenbergs dotter, Löt, 16
febr.
Hilda och Alb. Fredriksons son, Bersbo, 17
febr.
Anna och Viktor Lodenii son, Husby
Ly-hundra skolhus, 19 febr.
Augusta och K. E. Lindens son, Åby, 19 febr.
Döde.
Lärarinnan vid Katarina församlings
folkskola Hilda A. J. S. Myhrman, Stockholm, 15
febr., 34 år.
Folkskolläraren Gustaf Anderssons hustru
Maria, Silbodal, Arjeng, 18 febr., 37’/2 år.
Småskollärarinnan Sofia C. Norden,
Uddevalla, 17 febr., 36’/2 år.
Folkskolläraren i Vallby och Hammarby
församlingar A. G. Alsterling, 23 febr., 29 år.
Lediga tjänster.
Förenade.
Hägerstad, Östg., skoll.-, kl.- o. org.-tj.,
60 d. fr. 20 febr., skoll.-l. 600 kr. m. m., adr.
Hägerstad. (Se annonsen!)
Enånger, skoll.-, kl.- o. org.-tj., 60 d. fr. 24
febr., skoll.-l. enl. 1., kl.- o. org.-l. 390 kr,, adr.
Hudiksvall. (Se annonsen!)
Vid folkskolan.
Hyllie, Limhamn, Mim., 60 d. fr. 23 febr.,
1. enl. L, adr. Vintrie.
Lerbäck, Gårdsjö, Öreb., 60 d. fr. 21 febr-,
1. enl. 1., adr. Lerbäck.
Eriksberg, Älfsb., framd. fören. m. org.- o.
kyrkosångaretj., 60 d. fr. 23 febr., skoll.-l. enl.
1., adr. Broddarp. (Se annonsen!)
Brattfprs, flytt., 60 d. fr. 26 febr., 1. enl.
1., adr. Filipstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
