- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
205

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (643.) 25 april 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR, bARARE, UPPfOSTRARE OC|H SKOLVÄNNER.

N:r 17. (643.)

STOCKHOLM, 25 APRIL 1894.

13:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2

kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f m.

A lim. tel 60 00.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm

Xiösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens

byrå samt ä allm tidningskon’

toret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspriss

25 öre pr petitrad (» 14 stafvelse!1).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2, so kr,

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Från Vår engelska broderförening,

Intryck från ombudsmötet i Oxford.

Såsom förut- nämts, besöktes
ombudsmötet i Oxford äfven af en svensk
skolman, direktör Otto Salomon - förut
ingalunda främmande för Englands
lärarevärld. Hr S. redogjorde sistlidne
lördag i Göteborgs skolförening inför en
talrik åhörarekrets för några af sina
reseminnen och kommer att nästa lördag
fortsätta sin mötesberättelse, ur hvilken
här nedan några kortfattade notiser må
återgifvas.

Tal:n presenterade allra först den
storartade organisation, som under namn af
»National Union of Teachers» (allmänna
lärareföreningen) tog sin ganska
anspråkslösa början år 1870. Då hade denna
förening, som stiftades af ett 20-tal
folkskollärare, 400 medlemmar, fördelade på 26
kretsar, och vågade ej taga någon
årsafgift; 1893 var medlemmarnes antal 25,480,
kretsarnas 409, årsafgiften 7 sh. (6 kr.
30 öre), hvarjämte en inträdesafgift af 5
sh. erlades.

För föreningens stadgar och förvaltning
har redan förut lämnats redogörelse i
denna tidning.

Under förra året hade centralstyrelsen 40
sammanträden, och ensamt rese- och
dag-traktamentskostnaderna, sorn betalas af
föreningen, uppgingo till omkring 11,000 kr.
Generalsekreteraren har en årlig lön af
6,500 kr., biträdande sekreteraren 5,400,
Law Clerk (sekreteraren för rättshjälp)
4,700 kr. Ensamt till skrifbiträden
upptages i förra årets räkenskaper 8,460 kr.

Van att umgås med lärare hade tal:n
redan utan någon presentation fått klart för
sig, att det var till största delen lärare,
han hade till ressällskap på tåget från

London till Oxford. Framkomna togos de
främmande mötesdeltagarne snart om hand
af Oxfords lokalförening, hvars kvinnliga
medlemmar på älskvärdaste sätt sörjde för
sina gästers undfägnande (lokalföreningen
betraktade hela mötet som sin gäst).

Följde så presentation för de främmande
deputationerna. Bland skottarnes ombud
befann sig ock en mr Martin, lärare i
en folkskola på landsbygden med den
nätta lönen af 6,000 kr. Han har
nämligen betalt efter barnantalet, ett nu
föråldradt aflöningssystem. Han sade sig ock
önska att lefva synnerligen länge för att
hålla den hyggliga lärarelönen uppe.

Mötets öppnande var en högtidlig akt.
Universitetets rektor, företrädd af
»mace-bearers?; (bärarne af hans insignier), och
flera andra universitetslärare hade infunnit
sig. För den, som tror på folkskolans sak,
var det ett vackert skådespel att liksom
se en ny tid, en ny åskådning, tåga in i
folkskolan.

Så följde hälsningar och
hedersbetygelser. Univeraitetsrektorn hade, sade han,
själf under sex veckors tid undervisat i
folkskola och kände synnerligen väl,
hvilket svårt arbete man där hade sig
fore-lagdt. Under stormande jubel inbjöd han
konferensen att öfvervara den högtidliga
förening mellan universitetsbildning och
folkbildning, som universitetet beslutat
till-kännagifva genom att utnämna
lärareföreningens ordförande till hedersdoktor.

I Englands allmänna lärareförening sker
ordförandeombyte hvarje år. Den nye
presidenten, Ernest Gray, höll ett längre
inträdestal, hvari han bl. a. framhöll, huru
mycket man ännu hade att kämpa för på
folkundervisningens fält, innan man finge
en verklighet, hvars innehåll man ej,
såsom nu mångenstädes är fallet, behöfde
dölja eller bemantla med ett Ifagert sken,
för att bristerna och eländet ej måtte
synas.

Man behöfde ej höra dessa många tal
för att känna deras innehåll: de voro
tryckta förut. I England brukar man
nämligen vid dylika tillfällen infordra talen på
förhand och befordra dem till trycket.

Under tiden, som talet gick af stapeln,
besökte hr S/ett af dessa »colleges», hvaraf
Oxford har icke mindre än 21. Dessa
colleges med tillsammans omkring 3,000
studenter äro själfständiga läroanstalter i
sammanhang med universitetet. De hafva
ock bostäder för studenterna, hvilka
ingalunda hafva rättighet att bo, hvar de finna
för godt. Hvarje college har sin rektor,
sina särskilda lärdomsfack och lärare.
Ordningen här är ganska noggrann. Kl. 10
om aftonen stängas portarna, och
studenterna »inräknas». Hvarje dag skall
studenten på bestämd tid infinna sig i den
med läroanstalten förenade kyrkan.

Vid årsmötena bruka kamraterna från
de olika seminarierna hålla särskilda
sammankomster. Hr Salomon hade på aftonen
första mötesdagen varit inbjuden till en
sådan klubb. Där höllos tal i oändlighet,
mest till beprisande af det seminarium,
hvarifrån de närvarande utgått. Ett annat
hyllningsföremål, åt hvilket ägnades stor
uppmärksamhet, var allmänna föreningens
juridiska ombud, mr Organ. Man kan
häraf draga vissa slutsatser med afseende
på lärarnes rättsliga ställning. I England
anställas som bekant lärarne ännu på viss
tid och kunna afskedas efter
myndigheternas godtycke. Lärareföreningens sakförare
har därför en maktpåliggande ställning.
Som ett bevis på hvad som kan vara att
sköta må nämnas, att år 1893 behandlades
af föreningens juridiska afdelning icke
mindre än 1,140 olika rättsfall och
besvarades 6,358 skrifvelser samt utgingo
30,900 kr. till rättshjälp.

Undersökningarna kunna blifva ganska
besvärliga, och icke sällan måste man
genom besök på långt aflägsna orter skaffa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free