Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 17. (643.) 25 april 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
blifvit genom läkarebetyg ådagalagd, likväl ej
för längre tid än högst tre månader;
att, då enligt läkarebetyg sjukdom, på grund
hvaraf ordinarie lärare eller lärarinna erhållit
tjänstledighet, är af sådan beskaffenhet, att
läraren eller lärarinnan till följd däraf är
urstånd-satt att vidare återinträda i tjänstgöring,
vikariens aflöning skall utgöras af läraren eller
lärarinnan utan tillskott af allmänna medel eller
bidrag af skoldistriktet;
att ordinarie lärare eller lärarinna, som
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning
förklarats berättigad till hel pension, skall, då
på grund af sjukdomsfall, behof af vikarie för
honom eller henne inträder, ensam utgöra
vikariens aflöningsförmåner; samt
att vikarie, hvars aflöning skall utgå efter
ofvan angifna grunder, skall äga för hvarje hel
månads tjänstgöring efter månadens slut och
för öfverskjutande tjänstgöringstid, så snart
tjänstgöringen upphört, af vederbörande
skolråd eller skolstyrelse utbekomma den honom
eller henne tillkommande kontanta aflöning,
äfvensom, där ersättning för bostad med
vedbrand utgår, sådan ersättning; att
godtgörel-se för resekostnad, där sådan ifrågakommer,
skall till vikarien erläggas, för resan till
tjänstgöringsorten efter ankomsten dit och för resan
därifrån, så snart förordnandet upphört; samt
att skolrådet eller skolstyrelsen skall äga att
af den ordinarie lärarens eller lärarinnans lön
innehålla det belopp, hvarmed han eller hon
skall till vikariens aflöning bidraga, samt att
utbekomma statsbidraget till samma aflöning
efter rekvisition och sedan
folkskoleinspektören, eller i Stockholm stadens konsistorium,
vitsordat riktigheten af de för statsbidragets
erhållande lämnade uppgifter i den ordning,
som af k. m:t kommer att närmare bestämmas;
dels ock å ordinarie stat under åttonde
hufvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 40,000
kronor att i enlighet med ofvan angifna
grunder användas såsom bidrag till aflönande i
fö-renämda fall af vikarie för sådan lärare eller
lärarinna vid folkskola, som af sjukdom
ur-ståndsättes att fullgöra sin tjänst.
*
Utskottets utlåtande föredrogs i
kamrarna sistlidne lördag.
I första kammaren gaf det anledning till
en kortare diskussion mellan friherre C.
G. A. Klingspor, som reserverat sig inom
utskottet, och biskop G. Billing, som
kraftigt försvarade utskottets förslag.
Friherre Klingspor hade reserverat sig i den
riktningen, att det borde vara den ordinarie
lärarens och icke skoldistriktets skyldighet att
anskaffa bostad åt vikarien. Det vore lättare
för läraren än för skoldistriktet att anskaffa
dylik bostad. Tahn yrkade återremiss i nu
angifvet syfte.
Biskop Billing fann ingen reson i ett sådant
förslag. Hade verkligen en sjuk lärare större
resurser än en hel församling att skaffa
vikarien bostad? Skoldistrikten vore ej skyldiga
att förse ordinarie lärare med mera än två
rum. Och då läraren vore sjuk, behöfdes dessa
två rum ännu bättre än då han vore frisk.
Skoldistriktens skyldighet beträffande
folkskollärarinna inskränkte sig dessutom till att lämna
ett rum. Hvar skulle den sjuka lärarinnan
göra af vikarien? Yrkade bifall till utskottets
förslag.
Utan votering godkände kammaren
därpå utskottets hemställan.
I andra kammaren godkändes samma
hemställan utan diskussion och utan
votering.
Samband mellan folkskolan och
allmänna läroverket.
Första kammarens andra tillfälliga
utskott har, såsom i förra numret
meddelades, i hufvudsak biträdt andra
kammarens beslut med anledning af hr Zet-
terstrands motion, Utskottet ställer sig
emellertid i princip på en helt annan
ståndpunkt an andra kammaren. Efter
att hafva bestämdt uttalat sig mot
folkskolan såsom bottenskola - se härom
på annat ställe i dagens nummer -
yttrar utskottet följande:
Utskottet kan sålunda ej dela den af
motionären i hans motion framhållna
uppfattningen om det önskvärda i att
folkskolan och det allmänna läroverket omdanas
till ett gemensamt helt med folkskolan
såsom bottenskola. Men utskottet anser sig
det oaktadt böra förorda, att andra
kammarens föreliggande hemställan varder af
första kammaren i hufvudsak biträdd.
Hvad som i denna egentligen yrkas, är
nämligen mindre, att folkskolan må göras
till en bottenskola, än att ett samband må
åstadkommas mellan de olika
läroanstalterna, hvarigenom sådana folkskolans barn,
som ämna inträda i läroverkens lägsta
klass, kunna på lämplig punkt afbryta sin
folkskolekurs, så snart de förvärfvat ett
mot läroverkens inträdesfordringar svarande
kunskapsmått. Men en sådan punkt finnes
för närvarande icke, enär ingen af de för
folkskolans olika afdelningar fastställda
kurser fullt öfverensstämmer med de för
inträdet i läroverken fastställda
kunskapsfordringarna. Att en jämkning af dessa
fordringar lätt kan göras, framgår
uppenbart af den jämförelse mellan folkskolans
kurser och läroverkens inträdesfordringar,
som här ofvan finnes införd.
Jämkningarna skulle egentligen blott behöfva afse
katekes, biblisk historia och geografi, och
de kunna genomföras utan någon som helst
olägenhet för läroverken, hvilka i alla
händelser fortfarande skulle äga befogenhet
att medelst särskild Inträdespröfning
förvissa sig, om de inträdessökande barnen
ägde det föreskrifna kunskapsmåttet.
De barn, för hvilka inträdet i
läroverken härigenom skulle underlättas, blefve
för öfrigt blott sådana, som genomgått
småskolans båda årskurser och första klassen
af de läroanstalter, som i normalplanen
för folkskoleundervisningen benämnas »fasta
folkskolor, litt. A». Dessa läroanstalter
utgöra så att säga eliten af våra
folkskolor och böra kunna lämna en god
undervisning, enär de meddela undervisning på
skilda klasser med särskild lärare för
hvarje klass. De utgöra ett relativt fåtal.
Enligt en i kungl, ecklesiastikdepartementet
uppgjord förteckning, af hvilken utskottet
tagit del, uppgick antalet skolor af denna
grupp år 1890 till 147, hvilka mestadels
voro belägna i de större städerna, under
det åter hela det samfälda antalet af
landets folkskolor samma år uppgick till 4,513.
Men om utskottet sålunda anser sig böra
hufvudsakligen förorda andra kammarens
hemställan om en ändring af de allmänna
läroverkens inträdesfordringar, anser det
sig dock ej kunna tillstyrka, att dessa
fordringar, enligt samma hemställans
ordalydelse, bringas i fullständig
öfverensstämmelse med nyssnämda folkskolors kurser.
Bestämdes det nämligen, att
öfverensstämmelsen skulle vara fullständig, skulle
inträdesfordringarna,, hvilket ej torde vara
lämpligt, äfven kunna komma att omfatta
ämnena historia, naturkunnighet, teckning,
gymnastik och sång, i hvilka läro- och
öf-ningsämnen undervisning meddelas i den
fasta folkskolans första klass, litt. A, men
hvari nu gällande läroverksstadga ej
anbefaller någon inträdespröfning. Andra
kammarens tillfälliga utskott synes ej heller
hafva tänkt sig en sådan fullständig
öfverenskommelse, då utskottet yttrar, att
någon rubbning i den för allmänna
läroverkens första klass gällande läroplan ej
behöfde förorsakas af den omständighet, att
i folkskolans första årskurs inginge ämnen,
som ej inginge i de nuvarande
fordringarna för inträde i allmänna läroverkets
lägsta klass.
Motionären har i den senare delen af
sin motion äfven yrkat, att ett mera
planmässigt samarbete mellan folkskolan och
det allmänna läroverket skulle
åstadkommas. Detta yrkande har andra kammaren
på grund af sitt tillfälliga utskotts
hemställan lämnat utan afseende, hvadan
sålunda första kammarens utskott ej
häröfver har att afgifva något yttrande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt
får utskottet hemställa,
att första kammaren ville i så måtto
biträda andra kammarens beslut, att
första kammaren för sin del beslutar,
att riksdagen genom skrifvelse till k.
m:t anhåller om sådan ändring af
fordringarna för inträde i allmänna
läroverkets lägsta klass, att dessa må vid
anställd inträdespröfning kunna fullgöras
af den, hvilken genomgått första
årsklassen af fast folkskola litt. A.
Kofodersfrågan.
Herr Zottermans motion om kofodrets
ersättande med 100 kr. är, såsom i förra
numret i korthet meddelades, afstyrkt af
lagutskottet. Såsom skäl för sitt
afstyr-kande anför utskottet endast följande:
Lika med sammansatta stats- och
lagutskottet vid 1893 års riksdag, till hvars j
behandling hr Zottermans då i ärnnet
väckta motion hänsköts, finner utskottet det
nuvarande stadgandet om folkskollärares
rätt till kofoder eller ersättning därför icke
vara fullt klart och tydligt affattadt,
liksom utskottet anser, att ett obligatoriskt
utbyte af det föråldrade aflöningssättet
kofoder in natura mot ersättning i penningar
skulle medföra afsevärda fördelar. Då
såväl värdet af naturaförmånen som den
ersättning, hvilken därför faktiskt lämnas, är
väsentligen olika i olika landsdelar, möter
dock svårighet att finna ett för hela riket
afpassadt belopp för ersättningens
utgörande. Äfven om det af motionären
härutinnan föreslagna belopp, 100 kr., skulle
befinnas vara det mest lämpliga, skulle
likväl genom dess antagande ett stort
antal kommuner af staten åläggas större
uppoffringar än dem de nu äro underkastade.
Reservationer äro anförda af tre
ledamöter från andra kammaren, nämligen
lektor Kardell, hr E. Svensson från
Karlskrona och friherre C. C. Bonde, hvilka
ansett, att motionen bort af utskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0218.html
