Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (676.) 12 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
Från Småland. Ord, toner och bilder af
Småländingar. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
l kr. 50 öre.
Gustaf II Adolf. Nio dikter af Daniel
Fallström. Sthm, Gust. Chelius. 50 öre.
Dikter af Johan Bergman. Göteborg,
Vettergren & Kerber. l kr. 50 öre.
Historiska medeltidsromaner af C. Georg
Starbäck. Haft. 47-54 ä 25 öre.
Barn- och ungdomsläsning.
Svenska hjältar under de sista 400 åren.
Ny upplaga, utgifven af J. R. Spilhammar. I.
Från Gustaf Vasa till Karl X Gustaf. Sthm,
Albert Bonnier. Kart. 2 kr.
Småskrifter för ungdom af J. A. Kastengren.
I. 12 öre. Eskilstuna. Utgifvarens förlag.
Sanningstrådar i sagoväf af O. E. Lindberg.
Gtbg, Vettergren & Kerber. l kr. 50 öre.
Borta och hemma af Amy Palm. Sthm,
Lars Hökerberg. Inb. l kr. 50 öre.
På Vikingastråt jämte sju andra berättelser
af Ingeborg Zethelius. Illustr, af Axel Sjöberg.
Sthm, Lars Hökerberg. Inb. l kr. 25 öre.
Bland rödskinn ovh hvita. Faror och
äfventyr, skildrade och utgifna af J.
Pederzani-Weber och professor G. Benseler. Sthm,
Frö-léen & k:i. 2 kr. 75 öre.
Trappern Jim. En berättelse från
Nordamerikas vilda väster af Friedrich J. Pajaken.
Sthm, Gust. Chelius. Inb. 2 kr. 75 öre.
Nisse och Nassc. Berättelse för barn. Sthm,
Albert Bonnier. 50 öre.
Sagan om Pannkaksberget och Lars från
Mora. Sthm, Albert Bonnier. 50 öre.
Lille Sotarmurres underbara öden. E Q
historia för barn. Sthm, Albert Bonnier. 50 öre.
Underbara resor, berättade af Jules Verne.
Haft. 41 o. 42 ä 25 öre.
Barnens Van 1894. Illustrerad veckotidning
för de små, redigerad af L. S. 18:e årgången.
Sthm, Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. 2 kr.
Barnens Tidning 1894. Redigerad af S. St.
37:e årgången. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. 2 kr.
Barnens bilderbok med berättelser för de
små, samlade af L. S. Sthm,
Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. Två häften ä 75 öre.
Dödsfall.
J. Jacobzon f- Efter ett långsamt
af-tynande i sviter efter influensa afled den
3 dennes i sitt hem, Fridhem i Götlunda,
f. d. folkskolläraren Jacob Jacobzon, något
öfver 64 år gammal. J. var född 1830
inorn Götlunda församling, där han ock
varit lärare i 32 år, först i flyttande skola
och efter 1870 i fasta folkskolan vid Torp,
tills han vid 1887 års slut afgick med
pension. Utom sin skolverksamhet bedref
Jacobzon under sin krafts dagar ganska
stor praktik som fältskär, och många äro
de, som med tacksamhet komma ihåg den
hjälp, han som sådan lämnat dem. Hvad
som mest utmärkte den gamle läraren var
den okufliga energi, med hvilken han
genomförde, hvad han föresatt sig, ehvad det
gällde undervisningen eller något annat
företag. Mot slutet var dock hans kraft
alldeles bruten, och han motsåg döden
med väntan, i det den skulle bereda
honom den hvila, han ej förut unnat sig.
Hvile han i frid! –m.
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt
Utlandet.
En programstrid och ett
skolstyrelseval.
Samtliga engelska folkskolor voro före
1870 kyrk- eller sektskolor, upprättade
genom frivilliga bidrag af stats- och
frikyrkosamfund. Men nämda år antogs
Englands första folkskolelag, hvarigenom ett
nytt slag af folkskolor kunde upprättas -
kommunala folkskolor. Kyrk- och
sektskolorna skulle erhålla statsbidrag efter
samma grunder som kommunalskolorna
men voro för öfrigt hänvisade till frivilliga
bidrag; kommunalskolorna däremot skulle
upprättas af den borgerliga kommunen och
åtnjuta dess understöd.
Folkskolelagens antagande hade föregåtts
af 50-åriga sträfvanden och häftiga strider
mellan olika partier, som för sina syften
ville underlägga sig de nya skolorna. Från
ett håll önskade man en utprägladt
konfessionell och högkyrklig
religionsundervisning, från andra håll åter ville man, att
intet slag af religionsundervisning skulle
förekomma i de af den borgerliga
kommunen upprättade skolorna. Slutligen enades
man om en kompromiss. Enligt denna
skulle den för en kommunalskola valda
styrelsen hafva frihet att upptaga
religionsundervisningen på läsordningen, men icke
hafva rätt att meddela en utprägladt
konfessionell sådan. Undervisning i katekes
eller i någon särskild kyrkas eller sekts
speciella trossatser finge ej meddelas. De
föräldrar, som så önskade, hade rättighet
att afhålla sina barn från skolans
religionsundervisning.
I öfverensstämmelse med denna
kompromiss uppgjorde Londons första
folkskolestyrelse en kursstadga, enligt hvilken
bibeln skall läsas i dess skolor och i
samband med denna läsning sedliga
grundsatser, afpassade efter barnens ståndpunkt,
meddelas. Läraren skall göra
bibellektionen möjligast praktisk, icke ingå i
dogmatiska utläggningar af det lästa och icke
tillåta sig att drifva propaganda för någon
viss konfession. Religionsundervisningen
skulle med ett ord vara allmänkristlig,
historisk och sedelärande.
Mot denna allmänkristliga
religionsundervisning hystes till en början stora
betänkligheter, icke blott af de statskyrkliga utan
ock af de frireligiösa. Dessa senare hafva
emellertid så småningom blifvit varma
vänner däraf. Kompromissen har enligt
opartiska och framstående personers omdömen
visat sig vara en tillfredsställande lösning
af frågan om religionsundervisningen i den
engelska folkskolan. Allt färre föräldrar
hafva ock begagnat sig af rättigheten att
fritaga sina barn från nämda undervisning.
För närvarande uppgår det »fritagna^
barnantalet i hela London till blott omkring 100.
Hvarför har man då nu velat ändra
förhållanden, som så allmänt tillfredsställt lärare
och föräldrar? Jo, kommunalskplesystemet
tillväxte och utvecklades, kyrk- och
sektskolorna hade att bestå en svår kamp för
tillvaron - af det senare slaget har
London för närvarande 498 med omkring
200,000 barn, då det däremot har 419
kommunalskolor med omkring 500,000
barn. Genom en noggrann planläggning
och stor sammanhållning lyckades det
vännerna till kyrk- och sektskolorna att
erhålla majoritet vid valet af skolstyrelse år
1891. Flera af denna styrelses beslut
(t. ex. Upphäfvandet af den gamla
skolstyrelsens beslut, att Skolbad skulle
anordnas och skolorna förses med
musikinstrument o. d.) visade, att den ämnade behandla
kommunalskolorna styfmoderligt,
hvarigenom en svår konkurrens besparades
kyrkskolorna. Men detta syntes ej tillfredsställa
den stora allmänheten, som skickade sina
barn till kommunalskolorna. Ett starkt
missnöje med majoritetens s. k.
sparsam-hetspolitik uppstod.
Då uppträdde en dittills okänd ung man,
mr Riley, medlem af den nyvalda
skolstyrelsen, såsom ledare för de mot
kommu-nalskolesystemet fientliga Sträfvandena och
bitter motståndare till att arbetarnes barn
erhölle en mera grundlig skoluppfostran.
Man fick i en tidning läsa en redogörelse för
de intryck, som en af
skolstyrelsemajoritetens medlemmar erhållit vid besök i en
kommunalskola. Han hade åhört en
lektion med femäringar öfver Lukas 2: 48:
»När de fingo se honom, förundrade de
sig, och hans moder sade till honom:
Barn, hvarför gjorde du oss detta? Se,
din fader och jag hafva sökt efter dig,
sörjande.» Lärarinnan hade sagt: »Hans
fader hade äfven sökt efter honom; hvad
hette Jesu fader?» Barnen hade svarat:
»Josef.» Hon hade nöjt sig därmed och
icke meddelat något om Jesu tvänne
naturer. Den speciellt högkyrkliga
tidningspressen började med anledning af denna
berättelse diskutera kommunalskolornas
religionsundervisning. Den förklarades vara
»gudlös» och »en täckmantel för
uni-tarism och otro». Mr Riley sade sig vilja
tränga igenom den mångfald af olika
åsikter, som åtskilde anhängarne af kristlig
religionsundervisning och försöka finna den
grund, som kunde ena dem alla till kamp
mot kommunalskolorna och deras förmenta
gudlöshet. Han väckte inom skolstyrelsen
en motion, att lärarne skulle erhålla
föreskrift därom, att alltid när lektion hölles
öfver bibelverser, i hvilka talades om Jesus,
skulle barnen undervisas i läran om Kristi
båda naturer och om de tre personerna i
treenigheten. Efter långa diskussioner blef
dock denna motion afslagen.
Men snart börjades en annan taktik.
Det föreslogs, att ordet »kristlig» skulle i
den ursprungliga kursstadgan införas
framför orden »moral» och »religion». Man
invände väl, att ett sådant tillägg vore
onödigt, ty någon annan än kristlig
religionsundervisning hade icke meddelats;
men endast några få ville motsätta sig ett
sådant tillägg, hvadan förslaget blef
antaget. Men nu kom mr Riley med nya
förslag. Lärarne finge icke lämnas i okunnighet
om hvad som med ordet »kristlig»
rätteligen skulle förstås. Han föreslog därför
antagandet af ett förklarande tillägg. En
teologisk debatt började nu. Förslag,
motförslag och ändringsförslag framlades. Skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
